måndag 22 januari 2024

Vikten av att inte glömma.

Fadimes ansikte är det som används för att visa hur hedersförtryck ser ut.
Något som i många år var tabu att prata om då man ansåg att den som tog upp det var rasist.
Jag minns när hon var på teve och jag minns dagen igår för tjugotvå år sedan.
Fadime var tyvärr inte ensam och mordet på henne och Pela, vid ett tidigare tillfälle, skapade GAPF; Glöm aldrig Pela och Fadime.

Hedersvåld är fruktansvärt och grunden till att det är en stor del i Sverige, det är bristen på fungerande politik under så många år. Rädslan för att själv bli anklagad för att vara just rasist har nämligen varit värre än att människor mördas för att de vill vara svenskar.
Kraven för att bli svensk har under alla år varit för låga.

Ett prov i allmänkunskap och därutöver ett högt krav för att förstå svenska bör vara helt grundläggande för att få ett uppehållstillstånd och ett svenskt medborgarskap.
Anledningen till att det inte är så idag, det är bland annat moderaternas.
När jag lade detta på förslag så lades inte krutet på att se förslaget och tanken bakom, utan att istället kalla mig för rasist och kräva min avgång.
Media förlöjligade förslaget med att det inte kunde vara så viktigt att känna till Astrid Lindgren.

För mig handlar detta inte om religion, utan om kultur.
Fadime var från Turkiet men familjen ville att de skulle leva "rätt".
Fadime fick inte ha en svensk pojkvän.
Hon skulle inte leva som sina jämngamla, svenska vänner och när hon trotsade familjen i detta så vändes vreden mot henne. 
Efter många om och men lyckades pappan mörda henne.
Han är idag en fri man i Sverige.
Det känns väl bra?

Det finns så många fel i detta och värst av allt är att politikerna fortsätter att prata. Man säger hela tiden att det ska hända någonting, men man förstår inte att allting hör ihop.
Vill man komma åt hedersproblematiken?
Då kan man sluta att dra ner på personal i skolorna.
De är de första som börjar märka.
Ge socialtjänsten den verktyg som behövs och se till att sätta krav på de vuxna människor som kommer till Sverige från andra länder; de måste förstå vår kultur och vårt levnadssätt.
Tjugotvå år, och i princip ingenting har hänt.
Det är förfärligt.

Sju år sedan Noomi.
Ständigt i tankarna.