Tänk om lika mycket tid hade lagts på offret som förövaren. Kontroller har nu gjorts av de stackars yngre människor som sitter i landets häkten med restriktioner. Detta innebär att de inte får ha någon kontakt med omvärlden då risken är stor att de påverkar brottsutredningen eller hotar vittnen.
Med andra ord är det inga duvungar som sitter häktade på detta sätt.
Att häktas med restriktioner är i mina ögon ett skydd mot de som har blivit utsatta för någon person och det rör sig inte om någon som kört för fort eller varit med om en olycka. Det handlar om personer som begår brott som i de flesta fall leder till ett längre fängelsestraff. Många gånger har alltså dessa personer begått brott som drabbar andra och det är dessa personers rättigheter som i mina ögon ska skyddas, inte förövarens.
Den som häktas är inte dömd. Det är viktigt att veta men faktum är att för att bli inlåst en längre tid så finns det väldigt höga misstankar om ett brott.
Media fokuserar nu på att det är synd om dessa och jag må vara märklig men jag förstår verkligen inte. Skulle inte denna forskning kunnat se till vad som är bäst för offret istället för förövaren?
Ungdomar kan alla begå misstag, självklart. Självklart ska de få den vård de har rätt till den dag de är dömda. Jag ställer mig dock väldigt frågande till om det verkligen hade varit avskräckande för den som begår brott, att inte göra det igen, om häktningen inte innebar någon förändring för personen ifråga. Som jag ser det ska detta kännas, vara obehagligt och jobbigt för att på bästa sätt hålla personen borta från liknande situationer. Fungerar inte det och personer blir dömd om och om igen, då ska straffet se till att offren aldrig någonsin ska behöva utsättas för dessa personer igen.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6108538
.png) |
| svd.se |
Att häktas med restriktioner är i mina ögon ett skydd mot de som har blivit utsatta för någon person och det rör sig inte om någon som kört för fort eller varit med om en olycka. Det handlar om personer som begår brott som i de flesta fall leder till ett längre fängelsestraff. Många gånger har alltså dessa personer begått brott som drabbar andra och det är dessa personers rättigheter som i mina ögon ska skyddas, inte förövarens.
Den som häktas är inte dömd. Det är viktigt att veta men faktum är att för att bli inlåst en längre tid så finns det väldigt höga misstankar om ett brott.
Media fokuserar nu på att det är synd om dessa och jag må vara märklig men jag förstår verkligen inte. Skulle inte denna forskning kunnat se till vad som är bäst för offret istället för förövaren?
Ungdomar kan alla begå misstag, självklart. Självklart ska de få den vård de har rätt till den dag de är dömda. Jag ställer mig dock väldigt frågande till om det verkligen hade varit avskräckande för den som begår brott, att inte göra det igen, om häktningen inte innebar någon förändring för personen ifråga. Som jag ser det ska detta kännas, vara obehagligt och jobbigt för att på bästa sätt hålla personen borta från liknande situationer. Fungerar inte det och personer blir dömd om och om igen, då ska straffet se till att offren aldrig någonsin ska behöva utsättas för dessa personer igen.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6108538
