Jag är inte förvånad. Mannen som skrivit orden är polis och det han beskriver kan jag som lärare många gånger skriva under på. Det är lätt att tro en sak och många gånger är kanske inte verkligheten den man tänker att den ska vara.
Jag är uppväxt i ett hem dit jag alltid varit välkommen. Jag har alltid kunnat ringa hem oavsett om det var jag eller en kompis som blivit lite för livade ute. Visst kunde det komma ord efteråt men det var aldrig så farligt att jag inte vågade ta mig hem eller ringa. Det blev aldrig några repressalier men det har blivit folk av mig med.
Polisen skriver att när han eller kollegorna lämnar av knarkpåverkade ungdomar i hemmen är reaktionerna väldigt olika. I de "fina" kvarteren får polisen en avhyvling medan de i de "sämre" kvarteren får ett tack. Alltså, de med lite mer pengar och en högre standard skyller polisen för att de inte kan ta hand om sin ungdom.
Detta kan jag liknas vid de bilder som finns i skolan.
De dåliga betygen är alltid lärarens fel oavsett vad denne har gjort eller inte.
Det kan ju inte vara föräldrarnas ansvar att se till att deras telning sköter sig i skolan och jobbar för sina betyg..
Jag arbetade för några år sedan på en högstadieskola där jag enbart hade killar och då i bland annat idrott. Klassen hade en hel del invandrare och några "finare" elever. Min erfarenhet av detta är att de invandrade killarna, som var ett huvud längre än mig, inte var ett problem alls för de blev nervösa om jag ens nämnde att jag tänkte ringa till föräldrarna. Det fanns respekt mot dem i hemmet. När jag sa samma sak till en av de "finare" killarna flinade han och sa att "ring du då".
Jag vet varför, för jag har upplevt det så många gånger både tidigare och senare.
De lite "finare" människorna misstror mig som lärare när jag ringer för oavsett vad jag säger om deras barn, anser de mig ha fel. Det låter absurt men är sant.
Deras söta små barn skulle aldrig göra någonting och de skyddas in i det sista.
Detta är förmodligen samma "fina" föräldrar och samma oskyldiga, söta små barn som får hjälp hem av polisen när de blivit för berusade eller tagit droger.
Som jag ser det är något väldigt fel när föräldrar så blåögt tror på sina barn oavsett vad det gäller. De skyddar dem innan de ens vet vad misstanken mot dem är för så säkra är de på att barnen är felfria. För mig är detta en björntjänst som barnen förr eller senare kommer stöta emot.
Borde det inte vara lättare att bara ta saker som de är?
Jag hade ju inte blivit lycklig om polisen kom släpandes på något av barnen men gud så tacksam jag hade varit att de kom hem levande. Det kan alltid vara betydligt mycket värre.
Och helt ärligt, vem har inte någon gång druckit för mycket?
Förmodligen inte de "fina" felfria barnen och deras föräldrar, de blev säkert fasthållna och tvingade i drickan med en tratt och en slang.
Verkligheten måste vara jobbig den dag den kommer ikapp.
Om den gör det.
http://www.svt.se/opinion/article2521970.svt
Jag är uppväxt i ett hem dit jag alltid varit välkommen. Jag har alltid kunnat ringa hem oavsett om det var jag eller en kompis som blivit lite för livade ute. Visst kunde det komma ord efteråt men det var aldrig så farligt att jag inte vågade ta mig hem eller ringa. Det blev aldrig några repressalier men det har blivit folk av mig med.
.png) |
| emelieontheedge.blogg.se |
Detta kan jag liknas vid de bilder som finns i skolan.
De dåliga betygen är alltid lärarens fel oavsett vad denne har gjort eller inte.
Det kan ju inte vara föräldrarnas ansvar att se till att deras telning sköter sig i skolan och jobbar för sina betyg..
Jag arbetade för några år sedan på en högstadieskola där jag enbart hade killar och då i bland annat idrott. Klassen hade en hel del invandrare och några "finare" elever. Min erfarenhet av detta är att de invandrade killarna, som var ett huvud längre än mig, inte var ett problem alls för de blev nervösa om jag ens nämnde att jag tänkte ringa till föräldrarna. Det fanns respekt mot dem i hemmet. När jag sa samma sak till en av de "finare" killarna flinade han och sa att "ring du då".
Jag vet varför, för jag har upplevt det så många gånger både tidigare och senare.
De lite "finare" människorna misstror mig som lärare när jag ringer för oavsett vad jag säger om deras barn, anser de mig ha fel. Det låter absurt men är sant.
Deras söta små barn skulle aldrig göra någonting och de skyddas in i det sista.
Detta är förmodligen samma "fina" föräldrar och samma oskyldiga, söta små barn som får hjälp hem av polisen när de blivit för berusade eller tagit droger.
Som jag ser det är något väldigt fel när föräldrar så blåögt tror på sina barn oavsett vad det gäller. De skyddar dem innan de ens vet vad misstanken mot dem är för så säkra är de på att barnen är felfria. För mig är detta en björntjänst som barnen förr eller senare kommer stöta emot.
Borde det inte vara lättare att bara ta saker som de är?
Jag hade ju inte blivit lycklig om polisen kom släpandes på något av barnen men gud så tacksam jag hade varit att de kom hem levande. Det kan alltid vara betydligt mycket värre.
Och helt ärligt, vem har inte någon gång druckit för mycket?
Förmodligen inte de "fina" felfria barnen och deras föräldrar, de blev säkert fasthållna och tvingade i drickan med en tratt och en slang.
Verkligheten måste vara jobbig den dag den kommer ikapp.
Om den gör det.
http://www.svt.se/opinion/article2521970.svt
