Färgen rött är enligt mig den finaste i många lägen.
Dock inte politiskt och har aldrig varit.
Jag har alltid beskrivit mig själv som kommunist i själen men alla människor som har läst lite vet att just kommunismen inte fungerar.
Det är en fin tanke men kan inte bli mer än så.
Media i gemen, det finns undantag, kan beskrivas som hyenor.
En flock som står skrattandes i buskarna och väntar på något saftigt att sätta tänderna i.
Främst går länets röda tidning som låter sin knallröda gråsosse till skribent skriva en artikel om mig. Att jag är personen med offerkoftan som valt att prata med en skräptidning som gjort en skräpartikel där jag kräker ur mig att det är synd om mig.
Så härmed ber jag er som har orken och tiden: motbevisa mig.
Min uppfattning är att jag som person har jagats in absurdum i många år och det handlar absolut inte om Samstyret. Det har pågått under väldigt lång tid och då inte bara från partiet jag var med i, utan från samtlig media. Man har ständigt valt att publicera negativa saker.
Jag hade velat se en lista med länets samtliga ledande politiker där de kan sätta ett streck för varje positiv artikel om vederbörande och ett kryss för varje negativ.
Jag är säker på att jag hade fått väldigt många kryss.
Allt jag gör vinklas.
Allt missförstås med vilje.
Hade jag sagt att jag älskar den blå himlen så hade det dagen efter varit en artikel om att jag var nazist.
Partiet jag så länge representerade berättade lokalt för mig att jag skulle stå på tillväxt.
Jag var ung.
Sen var jag ju i barnafödaålder - då kan man inte syssla med politik som kvinna.
Sen hade jag små barn - då kan du inte vara högt på en lista.
Sen hade jag väldigt många barn - då kan du absolut inte stå högt på en lista.
Jag klagade aldrig någonsin på detta men det var vad mina interna motståndare hade emot mig. Vad äldre män berättade för andra fast att jag inte sagt något.
Tjugo år.
Tänk på det när det finns nykomlingar som sätter sig i toppen utan att ens ha en politisk grund att stå på. Makten ska de ha men kunskapen finns inte där.
De hade dock inte barn och hade de det så var de män. DÅ klarar man att göra både och.
Gråsossarnas gråsosse som var så nyfiken att han faktiskt kom på presskonferensen där Samstyret presenterades hade bara en enda negativ fråga.
Som vanligt.
Han är inte så känd för att vara en munter positiv person som ser livet från den ljusa sidan.
Det gäller inte bara honom utan hela tidningen i sig.
Från maj i år och ett år tillbaka skrev denna röda tidning artiklar om mig ständigt men utan att en enda gång ställa en fråga till mig.
De skrev om mina blogginlägg, men frågade aldrig mig.
De frågade alla andra.
Oavsett vad det gällde.
Men, inte mig.
Den röda tidningen skrev stora artiklar om politikerna som slutade i kommunhuset men inte om alla dem som började. Bra journalistik?
Vilket är bäst för kommuninvånarna att veta?
Det är inte bara de.
Media har för vana att göra som man i USA gör med seriemördare.
Man döper saker till töntiga saker för att få klicken.
För klicken är fortfarande viktigare än sanningshalten.
UNAbombaren. Son of Sam. Jack the Ripper.
Man glorifierar eller hatar.
Enligt den goda vänstern ska jag hatas för en bild.
Hatas för att jag står emot etablissemanget.
Jag går min egen väg i alla väder.
Jag håller upp min hand för att visa vilket håll jag ska gå, inte för att känna efter vart vinden blåser.
Varför skriver man inte och jagar det förra kommunalrådet om de dubbla lönerna?
Hur många artiklar genererade hennes fyra månader med dubbla löner?
Hon påstod att hon kunde arbeta i Sölvesborg och i Stockholm samtidigt.
Media tog det. Det var ju hon och hon var röd!
Samma kommunalråd, med samarbetspartier, visste om övergreppen i kommunen men hjälpte till att tysta ner dem.
Det kunde ju störa ur valrörelsen..
Media är tysta.
Inte ett ljud men alla vet om det.
Alla vet att anledningen till att det inte fanns något avtal handlade om problemen som med all sannolikhet berodde på det som hänt.
Men ingen skyddade de utsatta kvinnorna.
Ingen sa något.. det var ju valrörelse!
Var var du då gråsossen?
Var du inte feminist då?
Det är jobbigt för äldre bittra män att inse att just deras tidning inte fick en intervju.
Att den istället gavs till en väldigt trevlig journalist som faktiskt lyssnade och skrev vad som sades. Peter Rosén i Blekingeposten gjorde ett lika bra jobb som Lars Ohlson i BLT alltid har gjort.
De har lyssnat och gjort det som deras yrkesetik har sagt.
De ska framföra media på ett opartiskt sätt utan en egen åsikt.
De låter andra bilda sin uppfattning. Peter tog dessutom väldigt fina bilder.
Gråsossen ifrågasätter en bra journalists sätt att ställa frågor om min feminism.
Jag tycker feminism är töntigt och det är ingen nyhet.
Med tanke på åldern mannen i fråga har uppnått så borde han vara så läskunnig att han sett det när jag skriver. Med varför tro det när han redan bestämt sig för vad jag tycker, vem jag är och vad jag anser. Han blev tvingad att läsa en artikel i en annan tidning för att få veta och misstolkar allt som kan misstolkas fast att det är glasklart för de flesta människor.
Så länge jag lever kommer jag aldrig någonsin mer göra en intervju med länets röda tidning och det har gråsossen själv tillsammans med sina lokala förmågor sett till.
Varför ha en intervju med någon som skriver vad de vill sen?
Det gäller även de som nu ringer och jagar.
Ska jag prata med någon så gör jag det på mina villkor, när jag vill och med dem som inte sprider satir eller dumma påståenden om mig. Som kallar bilder för nedsättande saker.
Om man nu anser att feminism är så bra så borde ju media istället anse att det är lite intressant att det finns människor som faktiskt, trots unga år, kvinnligt kön och familj, vågar stå för sig själv.
De borde hylla de kvinnorna och inte sänka dem.
Men.. det gäller ju bara om kvinnan ifråga tycker rätt.
Annars ska hon brännas på bål, eller som min NO-lärare alltid sa; utsättas för livstids halshuggning.
Om jag någon gång skulle ge mig in i politiken igen så är det när jag vill det och vill då skräpmedia skriva om det får de gladeligen införskaffa den infon från media som jag har valt.
Jag tycker det är bra att det finns mindre tidningar med rättframma och ärliga journalister.
All heder åt er.
Måtte ni aldrig backa från den knivegg ni har mot strupen för att skriva om rätt sorts hat.
Ni är de som har rätt.
Ni gör ert jobb till skillnad från många andra.
Tyvärr finns det för många journalister som saknar yrkesheder.
När ni knäckt alla och pressat dem ner i skorna.. ska ni skriva om katter då?
Gulliga djur?
Det kanske finns någon morot som liknar ett statsråd?
Familjen Söderdahl för Vänstern i Sölvesborg har alltid varit trevliga. Genuint bra människor. De kan skilja på sak och person och det har aldrig varit några bekymmer.
Jag kunde gått med i vänstern om det hade varit bara för dem. Kunde ju blivit spännande att se hur Sveriges vänsterorienterade media skulle förhålla sig då. Blir svårt att hata och skriva ner någon som plötsligt skulle vara på "rätt" sida.
Jag skriver bara ett ord till så tänk på det:
Yrkesheder.
http://www.sydostran.se/ledare/pilthammar-satter-pa-offerkoftan/
Dock inte politiskt och har aldrig varit.
Jag har alltid beskrivit mig själv som kommunist i själen men alla människor som har läst lite vet att just kommunismen inte fungerar.
Det är en fin tanke men kan inte bli mer än så.
 |
| Bild av Peter Rosén i Blekingeposten. |
Media i gemen, det finns undantag, kan beskrivas som hyenor.
En flock som står skrattandes i buskarna och väntar på något saftigt att sätta tänderna i.
Främst går länets röda tidning som låter sin knallröda gråsosse till skribent skriva en artikel om mig. Att jag är personen med offerkoftan som valt att prata med en skräptidning som gjort en skräpartikel där jag kräker ur mig att det är synd om mig.
Så härmed ber jag er som har orken och tiden: motbevisa mig.
Min uppfattning är att jag som person har jagats in absurdum i många år och det handlar absolut inte om Samstyret. Det har pågått under väldigt lång tid och då inte bara från partiet jag var med i, utan från samtlig media. Man har ständigt valt att publicera negativa saker.
Jag hade velat se en lista med länets samtliga ledande politiker där de kan sätta ett streck för varje positiv artikel om vederbörande och ett kryss för varje negativ.
Jag är säker på att jag hade fått väldigt många kryss.
Allt jag gör vinklas.
Allt missförstås med vilje.
Hade jag sagt att jag älskar den blå himlen så hade det dagen efter varit en artikel om att jag var nazist.
Partiet jag så länge representerade berättade lokalt för mig att jag skulle stå på tillväxt.
Jag var ung.
Sen var jag ju i barnafödaålder - då kan man inte syssla med politik som kvinna.
Sen hade jag små barn - då kan du inte vara högt på en lista.
Sen hade jag väldigt många barn - då kan du absolut inte stå högt på en lista.
Jag klagade aldrig någonsin på detta men det var vad mina interna motståndare hade emot mig. Vad äldre män berättade för andra fast att jag inte sagt något.
Tjugo år.
Tänk på det när det finns nykomlingar som sätter sig i toppen utan att ens ha en politisk grund att stå på. Makten ska de ha men kunskapen finns inte där.
De hade dock inte barn och hade de det så var de män. DÅ klarar man att göra både och.
 |
| Bild och artikel av Peter Rosén i Blekingeposten. |
Gråsossarnas gråsosse som var så nyfiken att han faktiskt kom på presskonferensen där Samstyret presenterades hade bara en enda negativ fråga.
Som vanligt.
Han är inte så känd för att vara en munter positiv person som ser livet från den ljusa sidan.
Det gäller inte bara honom utan hela tidningen i sig.
Från maj i år och ett år tillbaka skrev denna röda tidning artiklar om mig ständigt men utan att en enda gång ställa en fråga till mig.
De skrev om mina blogginlägg, men frågade aldrig mig.
De frågade alla andra.
Oavsett vad det gällde.
Men, inte mig.
Den röda tidningen skrev stora artiklar om politikerna som slutade i kommunhuset men inte om alla dem som började. Bra journalistik?
Vilket är bäst för kommuninvånarna att veta?
Det är inte bara de.
Media har för vana att göra som man i USA gör med seriemördare.
Man döper saker till töntiga saker för att få klicken.
 |
| Bild och artikel av Peter Rosén i Blekingeposten. |
UNAbombaren. Son of Sam. Jack the Ripper.
Man glorifierar eller hatar.
Enligt den goda vänstern ska jag hatas för en bild.
Hatas för att jag står emot etablissemanget.
Jag går min egen väg i alla väder.
Jag håller upp min hand för att visa vilket håll jag ska gå, inte för att känna efter vart vinden blåser.
Varför skriver man inte och jagar det förra kommunalrådet om de dubbla lönerna?
Hur många artiklar genererade hennes fyra månader med dubbla löner?
Hon påstod att hon kunde arbeta i Sölvesborg och i Stockholm samtidigt.
Media tog det. Det var ju hon och hon var röd!
Samma kommunalråd, med samarbetspartier, visste om övergreppen i kommunen men hjälpte till att tysta ner dem.
Det kunde ju störa ur valrörelsen..
Media är tysta.
Inte ett ljud men alla vet om det.
Alla vet att anledningen till att det inte fanns något avtal handlade om problemen som med all sannolikhet berodde på det som hänt.
Men ingen skyddade de utsatta kvinnorna.
Ingen sa något.. det var ju valrörelse!
Var var du då gråsossen?
Var du inte feminist då?
Det är jobbigt för äldre bittra män att inse att just deras tidning inte fick en intervju.
Att den istället gavs till en väldigt trevlig journalist som faktiskt lyssnade och skrev vad som sades. Peter Rosén i Blekingeposten gjorde ett lika bra jobb som Lars Ohlson i BLT alltid har gjort.
De har lyssnat och gjort det som deras yrkesetik har sagt.
De ska framföra media på ett opartiskt sätt utan en egen åsikt.
De låter andra bilda sin uppfattning. Peter tog dessutom väldigt fina bilder.
 |
| Bild av Peter Rosén i Blekingeposten. |
Gråsossen ifrågasätter en bra journalists sätt att ställa frågor om min feminism.
Jag tycker feminism är töntigt och det är ingen nyhet.
Med tanke på åldern mannen i fråga har uppnått så borde han vara så läskunnig att han sett det när jag skriver. Med varför tro det när han redan bestämt sig för vad jag tycker, vem jag är och vad jag anser. Han blev tvingad att läsa en artikel i en annan tidning för att få veta och misstolkar allt som kan misstolkas fast att det är glasklart för de flesta människor.
Så länge jag lever kommer jag aldrig någonsin mer göra en intervju med länets röda tidning och det har gråsossen själv tillsammans med sina lokala förmågor sett till.
Varför ha en intervju med någon som skriver vad de vill sen?
Det gäller även de som nu ringer och jagar.
Ska jag prata med någon så gör jag det på mina villkor, när jag vill och med dem som inte sprider satir eller dumma påståenden om mig. Som kallar bilder för nedsättande saker.
Om man nu anser att feminism är så bra så borde ju media istället anse att det är lite intressant att det finns människor som faktiskt, trots unga år, kvinnligt kön och familj, vågar stå för sig själv.
De borde hylla de kvinnorna och inte sänka dem.
Men.. det gäller ju bara om kvinnan ifråga tycker rätt.
Annars ska hon brännas på bål, eller som min NO-lärare alltid sa; utsättas för livstids halshuggning.
Om jag någon gång skulle ge mig in i politiken igen så är det när jag vill det och vill då skräpmedia skriva om det får de gladeligen införskaffa den infon från media som jag har valt.
Jag tycker det är bra att det finns mindre tidningar med rättframma och ärliga journalister.
All heder åt er.
Måtte ni aldrig backa från den knivegg ni har mot strupen för att skriva om rätt sorts hat.
Ni är de som har rätt.
 |
| Bild av Peter Rosén i Blekingeposten. |
Tyvärr finns det för många journalister som saknar yrkesheder.
När ni knäckt alla och pressat dem ner i skorna.. ska ni skriva om katter då?
Gulliga djur?
Det kanske finns någon morot som liknar ett statsråd?
Familjen Söderdahl för Vänstern i Sölvesborg har alltid varit trevliga. Genuint bra människor. De kan skilja på sak och person och det har aldrig varit några bekymmer.
Jag kunde gått med i vänstern om det hade varit bara för dem. Kunde ju blivit spännande att se hur Sveriges vänsterorienterade media skulle förhålla sig då. Blir svårt att hata och skriva ner någon som plötsligt skulle vara på "rätt" sida.
Jag skriver bara ett ord till så tänk på det:
Yrkesheder.
http://www.sydostran.se/ledare/pilthammar-satter-pa-offerkoftan/
