Jag lider förmodligen av någon brist på något för jag kan inte se det som alla andra verkar se.
Rent krasst bör jag ju förkasta hela lärarlönelyftet då detta steg kommer från de gröna men jag tänker faktiskt inte göra det. Jag har inget problem alls med att andra är bättre än mig, har en annan lön än mig eller ett bättre schema.
Jag hamnar i "C-laget". Jag fick inget förstelärarlyft och nu inte heller något lärarlönelyft av den enkla anledning att då jag fortfarande läser har jag inte tagit ut min legitimation.
Jag tog ut min lärarexamen för tio år sedan men då kravet om legitimation kom för några år sedan studerade jag parallellt med arbetet. Tanken har varit, då det kostar pengar att förnya sin legitimation varje gång man avslutat en ny kurs, att ansöka om legitimationen så fort jag har pluggat färdigt. Problemet blir ju då att jag hela tiden hittar något nytt jag vill studera.
Jag har läst de sista tre-fyra åren och har inga planer på att sluta.
Rent krasst har jag förmodligen en betydligt längre utbildning än de flesta jag arbetar med och jag har breddat min kompetens oerhört mycket sedan jag fick min examen.
Lönen är jag dock helt ointresserad av och har alltid varit.
Det viktigaste är nämligen att jag har oerhört bra kollegor som jag trivs med tillsammans med en fantastisk skola och härliga elever. Jag älskar mitt yrke!
Skulle då min roll förändras över att andra får lite mer pengar i månaden?
Jag skulle inte tro det.
Några av mina kollegor kommer få lärarlönelyftet och det enda jag kan säga är: Grattis!
Ni gör er alla förtjänta av det!
De 2500 kronor jag skulle fått mer i månaden blir cirka 1800 kronor i månaden ut. Det betyder strax över 20 000 kronor mer om året. Det är vad jag sparar in på att gå till mitt arbete varje dag och för mig är de pengarna inte så viktiga.
Självklart är det bra med mer lön men jag anser inte att det är hela världen.
Det finns ett ordspråk i många versioner som säger: "När det regnar på de rika, skvätter det på de fattiga." Detta kommer blir bra!
Jag anser alltså varken att jag är en sämre lärare, tillhör ett C-lag eller har bristande kunskaper för att jag inte får dessa pengar. Min uppfattning är nämligen att det till slut kommer gynna hela kåren oavsett och det måste vara det viktigaste.
Ska jag vara helt ärlig med så kunde vi haft ännu fler skillnader. Jag ser inget problem med att människor har olika lön så länge det går att motivera det. Tittar jag tillbaka på min skolgång kan jag räkna upp ett par stycken som, enligt mig, skulle haft 10 000 mer i månaden och jag kan därutöver räkna upp minst lika många som borde ha ett lika stort avdrag.
Lärare ska inte leva i en skyddad verkstad utan måste leda utvecklingen.
Att på detta sättet försöka höja lönerna generellt och få in mer människor på lärarlinjen är på sikt viktigare än enskilda människors förtret över att de inte fick dessa pengar.
Pengar är inte allt.
Så, åter igen; Grattis till alla er som nu får lite extra i börsen!
Det är ju toppen att det äntligen händer någonting!
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/lararlonelyftet-splittrar-hela-sveriges-lararkar
Rent krasst bör jag ju förkasta hela lärarlönelyftet då detta steg kommer från de gröna men jag tänker faktiskt inte göra det. Jag har inget problem alls med att andra är bättre än mig, har en annan lön än mig eller ett bättre schema.
Jag hamnar i "C-laget". Jag fick inget förstelärarlyft och nu inte heller något lärarlönelyft av den enkla anledning att då jag fortfarande läser har jag inte tagit ut min legitimation.
Jag tog ut min lärarexamen för tio år sedan men då kravet om legitimation kom för några år sedan studerade jag parallellt med arbetet. Tanken har varit, då det kostar pengar att förnya sin legitimation varje gång man avslutat en ny kurs, att ansöka om legitimationen så fort jag har pluggat färdigt. Problemet blir ju då att jag hela tiden hittar något nytt jag vill studera.
Jag har läst de sista tre-fyra åren och har inga planer på att sluta.
svt.se |
Rent krasst har jag förmodligen en betydligt längre utbildning än de flesta jag arbetar med och jag har breddat min kompetens oerhört mycket sedan jag fick min examen.
Lönen är jag dock helt ointresserad av och har alltid varit.
Det viktigaste är nämligen att jag har oerhört bra kollegor som jag trivs med tillsammans med en fantastisk skola och härliga elever. Jag älskar mitt yrke!
Skulle då min roll förändras över att andra får lite mer pengar i månaden?
Jag skulle inte tro det.
Några av mina kollegor kommer få lärarlönelyftet och det enda jag kan säga är: Grattis!
Ni gör er alla förtjänta av det!
De 2500 kronor jag skulle fått mer i månaden blir cirka 1800 kronor i månaden ut. Det betyder strax över 20 000 kronor mer om året. Det är vad jag sparar in på att gå till mitt arbete varje dag och för mig är de pengarna inte så viktiga.
Självklart är det bra med mer lön men jag anser inte att det är hela världen.
Det finns ett ordspråk i många versioner som säger: "När det regnar på de rika, skvätter det på de fattiga." Detta kommer blir bra!
Jag anser alltså varken att jag är en sämre lärare, tillhör ett C-lag eller har bristande kunskaper för att jag inte får dessa pengar. Min uppfattning är nämligen att det till slut kommer gynna hela kåren oavsett och det måste vara det viktigaste.
Ska jag vara helt ärlig med så kunde vi haft ännu fler skillnader. Jag ser inget problem med att människor har olika lön så länge det går att motivera det. Tittar jag tillbaka på min skolgång kan jag räkna upp ett par stycken som, enligt mig, skulle haft 10 000 mer i månaden och jag kan därutöver räkna upp minst lika många som borde ha ett lika stort avdrag.
Lärare ska inte leva i en skyddad verkstad utan måste leda utvecklingen.
Att på detta sättet försöka höja lönerna generellt och få in mer människor på lärarlinjen är på sikt viktigare än enskilda människors förtret över att de inte fick dessa pengar.
Pengar är inte allt.
Så, åter igen; Grattis till alla er som nu får lite extra i börsen!
Det är ju toppen att det äntligen händer någonting!
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/lararlonelyftet-splittrar-hela-sveriges-lararkar