Hur kan man inte förstå att man är gravid?
En spännande fråga men ändå inget ovanligt.
Jag har haft de i min närhet som gått väldigt långt innan de insåg att de var gravida.
Då vi gjorde provrör så kan jag säga exakt på minuten när barnen blev till men så ser det inte alltid ut.
Jag tänkte faktiskt skriva om detta för att jag tycker det är så oerhört häftigt att se denna tjej.
Intrycket hon ger önskar jag att fler hade, för det som syns i reportaget är en artonårig mamma som inte bryr sig om vad alla andra tycker.
Hon berättar att hon hade gjort saker annorlunda om hon hade vetat att hon var gravid, men att det inte är något att gräma sig över då den tiden redan är förbi.
Hon hade ingen mage.
Hade sin mens och åkte in för att de trodde att blindtarmen gått sönder alternativt att något annat inte stämde. Tanken om att det fanns en bebis i magen fanns inte då det inte fanns någon gravidmage alls. Jag tycker att det är rätt häftigt.
Hon berättar själv hur förvånad hon blir när hon på förlossningsbordet får veta att hon ska föda barn. I efterhand säger hon sedan, vilket jag tycker är så oerhört starkt för en ungdom i en tid där så många mår dåligt: Jag behöver inte skuldbelägga mig själv.
Allting gick bra och hon kallar dottern för ett mirakelbarn.
Jag tror det är just den delen som sedan ska finnas med. Hela livet förändras med ett barn och jag förstår att det kan kännas jobbigt när man är arton år, men man inser i samma sekund som man håller i barnet att allt annat är oviktigt. Ingenting annat spelar sedan någon roll om man är normalfungerande.
Barnet kommer alltid att gå först.
Hon har i andra artiklar berättat att både hennes och sambons familjer har ställt upp till hundra procent och att de är lyckligt lottade som har dem runt sig.
Jag hoppas att hon kan inspirera andra ungdomar och mammor över lag, för alldeles för många går runt med skuldkänslor över allting. Antingen har man ätit fel under graviditeten, kan inte amma eller gör något annat. Saker som om hundra år inte spelar någon roll.
Hon som individ verkar stabil och resonerar vuxet och betydligt mer moget än många som är äldre än henne. Det ska inte finnas en hets om att vara som alla andra eller perfekt.
Man ska bara förstå att man inte ska skuldbelägga sig själv, för saker man inte kan påverka iallafall.
Hon kommer garanterat att bli en kanonmamma!
