torsdag 27 november 2014

"Invandringen och det Sverige som inte är Stockholm"

Dessa två frågor är enligt tidningen Dagens Nyheter de som flest Moderater vill ska tas upp för diskussion. Jag sträcker upp handen!
Jag är en av dem.

Storstadsmentaliteten, ursäktar att jag drar alla över en kam, att de helt enkelt är bäst och inte behöver lyssna på resten av Sveriges befolkning måste försvinna. Politiker i storstaden måste förstå att hela Sverige inte är en stor klump med betong och lite grönt. Vi är rätt många som bor där det finns mer grönt än betong.

Rundringningen hade skett till ledande Moderater i Sverige. Vilka de är vet jag inte men jag håller med. Min uppfattning är att Sverigedemokraternas storlek beror på bristen av invandringspolitik i alla andra partier. Bristen på diskussioner och bristen på den öppenhet som behövs i dessa frågor. De som är fördömande bara detta ord används är många. Den som är kritisk på något sätt kommer anklagas för att vara främlingsfientlig och rasist och många är de som inte orkar medias jagande vid minsta lilla pip. Vi måste börja diskutera invandringen och vad det kostar. Vad vi är beredda att ge upp/lägga till för att ha den invandring vi har och om det finns en gräns någonstans.
Och som jag ser det, gäller det inte bara Moderaterna utan samtliga andra partier.


Corren.se
Jag uttrycker med jämna mellanrum att jag är kritisk mot dagens invandringspolitik för jag tycker inte den är human. Jag anser inte att vi ska trycka ihop människor som verkligen inte har förutsättningarna för att fungera tillsammans. Vi är inget troende land men många av de människor som kommer är det, och är det på olika kanter. Vi kan inte sätta en palestinier och en israel i samma rum och alla som följer med i nyhetsprogram vet varför. Detta är dock vad som sker idag och det tas ingen som helst hänsyn. Anledningen är bristen på boenden till dem som kommer. Bristen på humana boenden som kan tillgodose alla dessa människors behov. Bristen på exempelvis tolkar, arbeten, skolplatser, förskoleplatser, psykologer och sjukvårdspersonal som kan hjälpa dem där de är. Människorna som kommer är inte en gemen grupp utan en grupp full av individer. Vi behandlar dem dock som om de vore en.
Jag tycker det är fel.
Kan vi inte hjälpa på ett humant sätt bör vi kanske sätta oss ner och se över varför det inte fungerar.

Storstadsmentaliteten är som jag ser det genomgående och vår politik snurrar många gånger runt de större städerna. På landet är inte förutsättningarna desamma som i innerstan. Trots detta tas de flesta beslut för oss på landet från människor som bor i större städer. Att höja bensinskatten är ett problem för oss. Varför arbeta när det helt plötsligt knappt lönar sig att göra det?
När lönen äts upp av alla andra kostnader?
Åk kollektivt sägs det. Jo, det finns ju buss en gång i timmen nu från Hällevik där jag bor men att ha den bussen som användning för att pendla till Kristianstad är inte rimligt. Efter inköpet av en ny miljöbil blir det dessutom billigare att köra själv fram och tillbaka på precis den tid jag vill än att åka kollektivt. Varför ska jag då åka kollektivt?

"I flera frågor – främst försvaret och flyktingpolitiken – tycks ledningen dock ha tänjt sina medlemmars och lokala representanters tålamod till gränsen." Från den översta länken.

Försvaret ska vi inte ens tala om. Jag har alltid varit för ett väldigt starkt försvar och är det fortfarande men denna fråga har nästan uteslutits trots att det från början var en av våra stora frågor.

Artikeln underst handlar om Mufs nya ordförande Rasmus Törnblom. Han tycker det är hemskt att det finns en debatt som innebär att man ska sätta tak och antal för människor som kan komma hit.
Jag är glad att jag inte tillhör ungdomspartiet längre för vad ska vi göra om vi försöker lägga lock på en diskussion? Vi måste föra en diskussion och det om precis allting för ett parti som inte befinner sig i rullning kommer stanna och dö ut. Allt förändras och det måste även politiken göra. Hans tänk går tvärtemot de ledande moderater som DN har ringt runt till.
Som jag ser det är det en självklarhet att det måste finnas ett tak för vi kan inte ta hit människor och låta dem bo på gatan. Vi kan inte ta hit människor för att sedan låta dem svälta.
Detta borde vara en självklarhet som jag ser det.
Det bör då rimligen också innebära att det finns en gräns.
Var den är?
Det vet inte jag, men vi kommer aldrig komma fram till någonting om vi inte diskuterar frågan med alla kort på bordet. Och detta ska ske utan att sätta epitet på något.

http://www.dn.se/ledare/signerat/erik-helmerson-guldlage-for-batra-och-moderaterna/
http://www.dn.se/nyheter/sverige/nya-muf-ordforanden-moderaterna-har-stannat-av/