Fosterdiagnostik blir allt vanligare och idag är det snarare svenska regler framför kunnandet som stoppar. Det är fullt möjligt att kolla om ett embryo bär på en kromosomavvikelse idag, men i Sverige räknas det som oetiskt. Det anses bättre att kvinnan ska göra ett fostervattenprov i mitten av graviditeten och sedan göra en sen abort om det skulle vara något fel.
Etiskt?
Det tycker inte jag.
P1 har haft en programserie om just detta ämne och jag har länkat avsnitten för er som vill lyssna.
Jag är en av dem som sedan första dagen krävt ett fostervattenstest och det av den enkla anledning att jag vill veta. Jag vill veta om det skulle vara något fel och därefter hade jag med största sannolikhet gjort en abort.
I ett av programmen tar de upp var gränsen ska gå. Jag anser att gränsen, inom lagens märken, ska sättas av kvinnan själv. De tar upp att gränsen kanske går vid en tå för lite eller ett finger för mycket. För mig hade det varit absurt och inget jag hade ens brytt mig om. När barnen har fötts och de har berättat att det är tio fingrar och tio tår har jag ifrågasatt varför. Skulle det spela någon roll?
Om barnet däremot har en kromosomavvikelse som kommer påverka hela dess livet, då ställer jag mig tveksam. Jag har full förståelse för de som väljer att behålla barnet men jag anser mig ha samma rättighet att inte välja detta. Att inte ge barnet det livet.
Antalet olika kromosomavvikelser är många och graden av dem kan variera. Det är många som fungerar helt normalt men det finns även de som kommer ha stora svårigheter hela sitt liv.
Fostervattensprov anser jag vara otroligt bra för oss som vill veta. Trots att det inte finns något som helst belägg för att det blir en större missfallsrisk är det precis detta som man skräms med. Min uppfattning är att det egentligen handlar om pengar. Ett fostervattensprov med följande kontroller kostar mycket pengar för landstingen och är det ett problem, borde alla erbjudas att betala det själv.
Jag har gjort fostervattensprov två gånger och man blir inbäddad som i en operationssal. En av gångerna frågade jag personen som gjorde det om det ofta blev missfall och denne berättade då att de aldrig under sina tjugo år varit med om ett missfall som direkt kan kopplas till provet. Det har varit missfall, men då har det även varit något fel och kroppen har då tagit beslutet själv.
Kromosomavvikelserna som kan förekomma är många även om de flesta är mycket ovanliga. Vissa syns inte medan andra är oundvikliga. Jag tror aldrig att man ångrar ett barn och det låter förmodligen fruktansvärt för dem som gått igenom det, men hade något av barnen visat en större kromosomavvikelse hade jag gjort abort direkt.
Jag tycker det är bra att fosterdiagnostiken finns och hoppas på att Sverige kommer ändra sina etiska regler så att de blir just det de ska vara, etiska.
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/469056?programid=3381
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/465690?programid=3381
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/465772?programid=3381
Etiskt?
Det tycker inte jag.
P1 har haft en programserie om just detta ämne och jag har länkat avsnitten för er som vill lyssna.
Jag är en av dem som sedan första dagen krävt ett fostervattenstest och det av den enkla anledning att jag vill veta. Jag vill veta om det skulle vara något fel och därefter hade jag med största sannolikhet gjort en abort.
.png) |
| 22q13-syndrom |
Om barnet däremot har en kromosomavvikelse som kommer påverka hela dess livet, då ställer jag mig tveksam. Jag har full förståelse för de som väljer att behålla barnet men jag anser mig ha samma rättighet att inte välja detta. Att inte ge barnet det livet.
Antalet olika kromosomavvikelser är många och graden av dem kan variera. Det är många som fungerar helt normalt men det finns även de som kommer ha stora svårigheter hela sitt liv.
Fostervattensprov anser jag vara otroligt bra för oss som vill veta. Trots att det inte finns något som helst belägg för att det blir en större missfallsrisk är det precis detta som man skräms med. Min uppfattning är att det egentligen handlar om pengar. Ett fostervattensprov med följande kontroller kostar mycket pengar för landstingen och är det ett problem, borde alla erbjudas att betala det själv.
Jag har gjort fostervattensprov två gånger och man blir inbäddad som i en operationssal. En av gångerna frågade jag personen som gjorde det om det ofta blev missfall och denne berättade då att de aldrig under sina tjugo år varit med om ett missfall som direkt kan kopplas till provet. Det har varit missfall, men då har det även varit något fel och kroppen har då tagit beslutet själv.
Kromosomavvikelserna som kan förekomma är många även om de flesta är mycket ovanliga. Vissa syns inte medan andra är oundvikliga. Jag tror aldrig att man ångrar ett barn och det låter förmodligen fruktansvärt för dem som gått igenom det, men hade något av barnen visat en större kromosomavvikelse hade jag gjort abort direkt.
Jag tycker det är bra att fosterdiagnostiken finns och hoppas på att Sverige kommer ändra sina etiska regler så att de blir just det de ska vara, etiska.
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/469056?programid=3381
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/465690?programid=3381
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/465772?programid=3381
