En tredje pappamånad kommer införas om regeringen får som den vill.
Det hade varit över min döda kropp jag hade röstat för det.
Föräldradagarna är för mig heliga och något ingen utifrån ska lägga sig i. Ok, skiljer vi oss och inte kommer överens. Låt gå. Vid andra tråkigheter, ok. Annars, låt bli!
Varför tror staten att den vet bättre än vi som har arbetat för detta?
Som är hemma med våra barn?
Det stör mig något fruktansvärt som det är idag för vår situation är nämligen den omvända. Med heltidsstudier och arbete kan jag inte ta ut de dagar jag enligt staten skall, vilket har lett till att maken är den som tar ut merparten av dagarna. Vad resulterar då detta i? Jo, att mina dagar till slut kommer bränna inne för att några översittare har suttit i riksdagen och tyckt en massa. I min värld ska det inte finnas dagar uppdelade efter vilket kön någon har och detta är ett ilandsproblem skapat av stadseliten.
Vad är det som är fullt med att vara hemma med sina barn?
Jag kan inte se vad det skulle vara men ändå jagas de kvinnor som vill vara hemma i denna "kvinnofälla" för tänk! Din pension kommer bli jättedålig.
Ärligt, jag bryr mig inte så länge jag får spendera mycket tid med barnen.
FNs barnkonvention är den som alltid ska gälla.
Uppenbarligen inte enligt socialdemokraterna och den övriga röran. Tyvärr med Folkpartiet.
Vad är det en tredje pappamånad främst ser till?
Barnet, mamman eller pappan?
Eller en fjärde part som kallas för PK, politiskt korrekt.
Vad är det som gör att dessa människor anser sig veta vad som är bäst för varje enskild familj?
Om det varit så, att de såg till barnet bästa, hade de låtit barnet stå i centrum.
Vem/vilka är det som främst vet vad som är bäst för barnet?
Jo, föräldrarna.
Vad är det som är så svårt med det?
Hade dessa människor befunnit sig lite ute i verkligheten hade de sett att de flesta inte låter pappan ta ut "sina" dagar då det hade blivit en ekonomisk krasch för hela familjen. Vem drabbar det?
Jo, barnet.
Tänker regeringen även höja taket för ersättning?
Det behövs nämligen men sannolikheten att de gör det är litet.
Vi har en sittande regering som ser mer till vad som står på ett papper, att det ser statistiskt rätt ut och att föräldradagarna hellre brinner inne och barnet spenderar mer tid på dagis, än att familjen själv bestämmer över dem. Det är pinsamt.
Jag tror familjen vet bäst själv.
Tänk om!
http://www.di.se/artiklar/2015/5/28/majoritet-for-tredje-pappamanad/
Det hade varit över min döda kropp jag hade röstat för det.
Föräldradagarna är för mig heliga och något ingen utifrån ska lägga sig i. Ok, skiljer vi oss och inte kommer överens. Låt gå. Vid andra tråkigheter, ok. Annars, låt bli!
Varför tror staten att den vet bättre än vi som har arbetat för detta?
Som är hemma med våra barn?
Det stör mig något fruktansvärt som det är idag för vår situation är nämligen den omvända. Med heltidsstudier och arbete kan jag inte ta ut de dagar jag enligt staten skall, vilket har lett till att maken är den som tar ut merparten av dagarna. Vad resulterar då detta i? Jo, att mina dagar till slut kommer bränna inne för att några översittare har suttit i riksdagen och tyckt en massa. I min värld ska det inte finnas dagar uppdelade efter vilket kön någon har och detta är ett ilandsproblem skapat av stadseliten.
Vad är det som är fullt med att vara hemma med sina barn?
 |
| svt.se |
Ärligt, jag bryr mig inte så länge jag får spendera mycket tid med barnen.
FNs barnkonvention är den som alltid ska gälla.
Uppenbarligen inte enligt socialdemokraterna och den övriga röran. Tyvärr med Folkpartiet.
Vad är det en tredje pappamånad främst ser till?
Barnet, mamman eller pappan?
Eller en fjärde part som kallas för PK, politiskt korrekt.
Vad är det som gör att dessa människor anser sig veta vad som är bäst för varje enskild familj?
Om det varit så, att de såg till barnet bästa, hade de låtit barnet stå i centrum.
Vem/vilka är det som främst vet vad som är bäst för barnet?
Jo, föräldrarna.
Vad är det som är så svårt med det?
Hade dessa människor befunnit sig lite ute i verkligheten hade de sett att de flesta inte låter pappan ta ut "sina" dagar då det hade blivit en ekonomisk krasch för hela familjen. Vem drabbar det?
Jo, barnet.
Tänker regeringen även höja taket för ersättning?
Det behövs nämligen men sannolikheten att de gör det är litet.
Vi har en sittande regering som ser mer till vad som står på ett papper, att det ser statistiskt rätt ut och att föräldradagarna hellre brinner inne och barnet spenderar mer tid på dagis, än att familjen själv bestämmer över dem. Det är pinsamt.
Jag tror familjen vet bäst själv.
Tänk om!
http://www.di.se/artiklar/2015/5/28/majoritet-for-tredje-pappamanad/
