fredag 1 maj 2015

Kom igen och tipsa tidningarna om (s)coopet!

Första maj!
Det betyder revelj med Sölvesborg Musikkår på morgonen för att sedan spela med dem i socialdemokraternas förstamaj-tåg. Först i Sölvesborg och sedan i Olofström. Samma visa varje år och jag kan stora delar av Internationalen utantill. Stämman på tenorsaxofon kan jag men tyvärr kommer jag inte delta i år heller. Jag är helt enkelt för tjock, har för ont i ryggen och problem att gå längre sträckor, men jag kommer tillbaka.

Jag väntar varje år på att någon ska tipsa tidningarna, speciellt de på riksplan, om att en Moderat sedan många år spelar för socialdemokraterna! För det måste vara nyhetsstoff för alla!
Tänk, jag som blå engagerar mig och spelar för några jag inte delar uppfattning med. SÅ måste det nämligen vara i storstan, där umgås man med dem som tycker och tänker exakt likadant som en själv. På landet fungerar det dock inte så.

Jag spelar i ett irländskt band som blivit anlitat av Sverigedemokraterna. Detta har lett till mycket märkliga notiser i många, ursäkta, sämre nättidningar. I höstas var jag en rasist som spelade rock för sverigedemokrater. Inte ett rätt hittades i artikeln men det togs upp. Tydligen valarbetade jag för ett annat parti än mitt eget. Jag spelade alltså, tillsammans med andra människor, för några som inte har samma åsikter som mig. Hemska jag.

Därför vill jag nu upplysa, igen, att jag faktiskt inte bryr mig om vad någon tycker om detta! Lika lite som att jag bryr mig om någon anser mig vara rasist för att jag spelat för sverigedemokraterna, lika lite bryr jag mig om ni kallar mig kommunist för att jag spelar för socialdemokraterna. Jag delar inte åsikterna men anser inte det vara ett problem då jag ser bortom det.

Jag har många gånger berättat och skrivit att exempelvis Jan Björkman är en av de trevligaste människor jag träffat trots att han är socialdemokrat. När jag påstod att partiledaren, vars namn ska förknippas med Voldemort, är trevlig blev det liv i media. Jag ser inte skillnaden mellan två trevliga människor då jag inte dömer dem efter vad de tycker utan för vilka de är.

Första maj är för mig ingenting och även om jag bruka lyssna på talet så är jag inte exalterad. Första maj är för mig en hyckleriets parad när människor går i ett tåg med skyltar om förbättringar, trots att det är de själv som styrt i alla tider. Deras starka knytning till facken är en annan stor del som är märklig och jag är förvånad att det finns kvar 2015. En gång i tiden behövdes det kanske men det är länge sedan och i framtiden är min övertygelse stor att denna dag kommer förlora sin kraft.

För er som ändå tycker att denna dag är viktig, grattis!
Jag ska lyssna på kåren sedan njuta hemma hela dagen.