Motorcyklar och bilar, det har fungerat, men inget annat.
Du tänkte likadant.
Igår strax efter elva fick jag ett meddelande som sa att "Vår vän Dallo tog sitt sista andetag 10:30" och det känns så orättvist att en person som är så genomsnäll inte ska få vara kvar här med oss.
Vi hade ju bestämt att vi skulle träffas nästa helg och det skulle bli så roligt då det var så länge sedan sist! Bästa finaste Dallo.
Bilar och motorer, det var din grej.
En ny tatuering varje gång vi träffades.
Alltid positiv och med tanken om att leva i nuet.
Du har alltid funnits där när det behövdes och nästan tjugo år som vänner blev det.
Du ställde upp och följde med på semester när ingen annan ville.
Du fanns där när jag verkligen behövde dig.
Många gånger har jag fått frågan varför vi åkte.
Vi var ju vänner och det var så lätt med dig!
Jag kan höra ditt skratt bara jag tänker på det.
Så genomsnäll och omtänksam.
När jag bläddrar igenom bilder så sitter du och Thomas jämte varandra.
Tänk om någon hade vetat då att ingen av er skulle finnas idag.
För några år sedan pratade jag med en annan vän och sa då att det känns så hemskt att så många dör för sedan mina tonår är det i snitt en vän om året som lämnar detta livet.
Vännen hade ingen som dött.
Inga släktingar, inga vänner. Alla levde.
Nu har jag blivit av med ytterligare en fin vän som borde ha fått stanna kvar i många år till.
En vän som alltid tänkte på alla andra, som ställde upp och hade ett högt rättspatos.
En vän som hade hjärtat på det rätta stället.
Så länge vi alla minns dig, kommer du alltid att finnas kvar.
Du har alltid haft en plats i vår familj och den kommer du för alltid att behålla.
Älskade Dallo, tack för din stund på jorden.
Vi ses igen.
http://ebooks.exakta.se/reflex/2017/1702/pubData/mobile/index.htm#/6/
http://neuroforbundet.se/diagnos-symtom/stroke/aktuellt/efter-stroke-tar-det-anda-skruv-for-daniel-med-servo/
