Kvinnan i artikeln saknar ett ben.
Min första tanke är att det självklart kan vara värre men när det visar sig att hon har haft ett parkeringstillstånd för att stå på handikappsparkeringsplatserna men nu inte längre får det, då undrar jag verkligen vad som gäller.
Kravet är att den som ska få detta tillstånd inte ska kunna gå längre sträckor.
De anser att hon kan det.
Själv berättar hon att hon med kryckorna orkar att ta sig en bit men att hon får ont.
Då ska man räkna med att från parkeringen ska hon sedan in i affären och ta sig runt där, därefter ut till bilen igen.
Jag handlar nog inte mer än någon annan men det är ytterst sällan som handikapplatserna är upptagna. Någon, men aldrig alla.
Om man då fattas ett ben.. är verkligen inte det en giltig och rimlig del av kroppen som saknas för att få ett tillstånd?
Hade det varit en arm så ok, men benet.. jag förstår om det blir tungt att ta sig runt.
Kvinnan hade en sjukdom i benet och fick amputera det.
Var ska då gränsen gå?
Hon har inte själv vållat skadan och inte kunnat påverka den.
Hon får dock ingen hjälp.
Om någon på grund av övervikt har knä eller höftskador..?
Ska de beviljas tillstånd då?
Eller om någon tagit droger och slagit sig så de är rullstolsbundna?
Eller man räknar då att man rullar fram?
Jag blir mycket förvånad över hur man räknar och inte räknar.
Att inte jag får ett tillstånd förstår jag, men jag har svårt att se vad som inte motiverar att hon får sitt tillstånd fortsatt beviljat.
Blir konstigt när det är upp till kommunen man råkar bo i just då för reglerna borde vara samma överallt.
