Ofta funderar jag över hur det var för när jag ser de som är barn eller ungdomar nu, så är det mycket som flashar förbi. Tiden har nämligen, i de allra flesta fall, gett en förklaring till varför någon har ett visst beteende. De som många gånger var orosobjekt under min skoltid, har som vuxna kunnat berätta varför. Historierna är inte alltid så roliga och många gånger tänker jag på just det.
Vilka av barnen idag, är de som har en historia i framtiden?
Tandläkarna är de som många gånger upptäcker det yttersta i ett barns liv.
När det fattas tänder, är blåmärken inne i munnen eller tandhygienen är en katastrof.. då är det varning för barnets liv. Då kommer många gånger socialtjänsten in och ska göra sitt.
Bekymret är att det ofta har tagit väldigt lång tid innan det väl sker.
För många år sedan var jag på en föreläsning i Karlstad, där föreläsaren sa just det.
Om någons tänder inte är rena - och det är ett barns tänder - anmäl till socialtjänsten. Det är det yttersta tecknet på att man inte klarar av sin egen hygien.
När den fasaden inte längre kan hållas uppe så är det kaos i hemmet.
De orden har jag haft med mig sedan dess.
Barn ska aldrig behöva må dåligt.
De ska få vara bara barn, utan oro och ångest.
Ett barn som kommer till tandläkaren med skadade tänder.. varför har ingen sagt något innan?
Oron bör nämligen finnas där långt tidigare.
Bekymret är nog att många väljer att helt enkelt blunda.
Det är nog inte så farlig.
Det är nog inte som det verkar.
Föräldrarna gör säkert sitt bästa!
Det bästa behöver inte vara tillräckligt.
Det kan vara alldeles för lite.
Denna veckan har de flesta barn gått på sommarlov.
En tid som för de flesta innebär något bra, men som för dessa barnen enbart innebär ångest. Inga rutiner, ingen mat, inga vänner, ingenting.
Just DU kan faktiskt göra skillnad.
Du kanske inte är en tandläkare och ser skadorna, men du kan vara den vuxne som faktiskt bryr sig.
Bry er!
För någon kan du vara allt.
