Det är tabu att kritisera någonting man får och barnen lär sig att oavsett vad de får vid födelsedagar eller jular så ska de tacka och se glada ut.
Nu är jag inget barn och det är inte julafton.
Jag anser att konstruktiv kritik är bra och mitt grundtänk säger att vi alla är lika mycket värda.
Kommunen och media envisas dessutom med att exempelvis jag som lärare är en "vardagshjälte".
Ett meningslöst uttryck som ska få människor att hålla tyst och jobba på.
Jag är ingen hjälte.
Jag gör bara jobbet som jag är utbildad för.
För det är just det.
Oavsett om du arbetar inom skolan eller vården inom Sölvesborgs kommun så är du utbildad till det du gör. Som politiker behöver du inte vara någonting mer än rapp i käkmusklerna.
Du behöver ingen adekvat utbildning alls.
Är då vi vardagshjältar och politiker lika mycket värda?
Sölvesborgs kommun visar klart och tydligt att nej.
Vi är INTE värda lika mycket.
Vi är ungefär 1200 personer som arbetar inom den kommunala sektorn.
Julklappar är inte högprioriterat och hycklandet går från år till år.
Vi brukar få välja om vi vill skänka vår julklapp men det valet fick vi inte i år.
Valet kom till efter julklappar såsom en vattenventil som enbart fungerade till en viss modell av kranar, en bok om lera och en sorts glasprydnad/skål... någonting.
Det var åtminstone köpt för att gynna det lokala företagandet.
I år fick vi... tadaa!
En Waxiba XB-772BT.
Vet du inte vad det är?
Kolla bilden.
De köps på Alibaba där kommunen tydligen skaffat konto och avtal.
Det är en radio/ficklampa som minsann kan spela MP3 (Vem använder det år 2021!?) och den sänder minsann radio i både AM, FM och SW.
SW?
Jag fick kolla upp det och det står för Short Wave - Kortvågsradio.
Det slutade sändas i Sverige 2010.
Allt hade kanske slutat med hysteriska skratt och att julklappen klassar in bland de värsta tills kortet som kommer med läses. Den bestod i år av ett fyndigt rim undertecknat av kommunalråd och kommunchef:
"När nöden är nära eller krisen knackar på,
kan det med strömmen bli ett himla sjå.
Då tar man fram denna och drar varvet runt,
lyssnar på musik eller nån som pratar strunt.
Men här kan man även få info om det nya,
så att vi sen håller oss säkra och krya!"
Jag studerar min Waxiba och letar efter en spak att dra runt den med.
Det finns inte.
Öppnar och kollar batteriluckan och får se ett batteri jag under mina 38 år i livet aldrig tidigare skådat. Det är dock uppladdningsbart och en sladd för att ladda upp radion med USB kom i förpackningen.
Felrim?
Tydligen.
Tills jag kollar runt.
Vi vardagshjältar har fått denna "krisradio" som dör när strömmen går men gissa vad.. politikerna i kommunen fick den dyrare varianten som är av den modell att du kan veva igång den eller ladda den med solceller. Bild bifogas för jag hittade den med på nätet.
Så vi vardagshjältar var värda en radio som dör vid kriser för det höga värdet av 40 svenska kronor. Politikerna i kommunen var värda en riktig krisradio för 240 svenska kronor.
Så vi som nu arbetar på riktigt.
Vad fan får vi för den kommunala skatten?
Vi ska vara tacksamma.. för förutom att vi betalar vakter som ska göra polisens (som vi också betalar skatt till) jobb, gratis (eller det finare ordet kostnadsfria) broddar och mensskydd för alla som går i skolan i kommunen.. så var vi också värda en krisradio som inte klarar kriser.
Magiskt.
För hur var det nu?
Vi är alla värda lika mycket.
Alla?
Nej, politikerna sitter med höga löner och ger sig själv dyrare julklappar än vad vardagshjältarna får och i min värld klingar det väldigt falskt.
Vilken tur att det inte är en kris för Waxiba-radion går inte att ladda om strömmen försvinner.
Vad var du som anställd värd?
40 eller 240 kronor?
God jul och STORT tack för att du är en vardagshjälte!
Puss, hjärta och smilegubbe på det.
Puss, hjärta och smilegubbe på det.
Medborgerlig Samling anser att alla människor är värda lika mycket och anser att den politiska adel som detta är ett exempel på - den är förkastlig.