Gubben i lådan, hej!

Valår lockar fram många människor som vill framåt i politiken.
Många människor som lever i en puppa annars.

Supervalåret är snart över. EU-val och riksdagsval är på god väg att bli avklarade.
När det förra riksdagsvalet var över bestämde jag mig för att inte bli en sådan som jag anser väldigt många andra politiker att vara. Osynliga.
För många är just det; osynliga fram tills ett halvår innan valet.
Då minsann ska de synas i insändare, telefonsamtal, dörrknackningar, affischer och i så många tidningar som möjligt. För att inte tala om alla "kryssa-sidor" på facebook och andra sociala medier jag blivit inbjuden till. Jag väljer av princip att aldrig gilla sidor och de som har gillats är ytterst få.
Anledningen är den att jag mycket väl kan bli hängd för att jag har gillat en sida på exempelvis facebook, där någon sedan skriver dumma kommentarer. Trots att jag inte gillar de kommentarerna.

Jag bestämde mig efter förra valet för att inte vara sådan.
En gubbe-i-låda som hoppar upp några månader innan valet.
Jag har åsikter om i princip allting och tror det är normalt.
Skillnaden mellan mig och andra förtroendevalda är dock denna:
Jag har sedan det förra valet gjort vad jag skrev att jag skulle. Jag har uppdaterat denna blogg minst en gång varje dag. Det betyder att jag har haft en åsikt om nästan alla halvstora till stora nyheter i Sverige de senaste fyra åren.

Till skillnad från alla "Gubben i lådan"-politiker har jag funnits här hela tiden och vem som helst som vill kan söka här och hitta vad jag anser eller tycker om något speciellt. Jag dök inte upp för några månader sedan och bestämde mig för att jag ville till riksdagen.
Jag har vetat det så länge jag kan minnas.
Det är ett av mina mål i livet.

För mig blir det inte trovärdigt när man ser hur politiska företrädare plötsligt besöker staden eller bygden strax innan ett val. Det blir inte trovärdigt när människor man inte sett på många år ska berätta hur bra de är. Skyltarna kommer upp och partier/kandidater berättar hur eminenta de är. "Vi tar ansvar för välfärden". Mmmm..

Jag vill inte komma till riksdagen genom att prata ner andra människor eller partier. Jag vill inte till riksdagen genom att berätta alla fel andra gör, även om det är en del i det hela. Jag vill till riksdagen för att förändra det jag tycker är fel och den listan har jag skrivit på i många år. Jag vet att jag inte alltid passar in. Jag pratar för mycket, för ofta och säger vad jag tycker när någon fråga. Jag vet att det inte alltid är så populärt men det är sådan jag är och trots detta så minns jag vad människor säger. Jag glömmer inte saker och jag står för vad jag tycker även om det inte alltid är så populärt.
Jag är ingen fin människa som tycker jag är bättre än alla andra.
Jag är bara jag och inget mer.

Jag lovar, att kommer jag in i riksdagen, kommer jag fortsätta uppdatera denna blogg varje dag. Jag tänker synliggöra vad som görs och händer i riksdagen genom mina ögon. Ingen ska behöva tvivla på vad som har hänt och jag ser ett fel i arbetet som sköts där uppe i dag då det är väldigt svårt, utan att läsa väldigt mycket papper och se mycket tv, att följa vad som händer. Tidningen Riksdag och Departement var väldigt bra för att hålla sig a jour men den är tyvärr nerlagd nu.

Jag vet vilka beslut och vilka debatter som varit i riksdagen de sista fyra åren, av den anledning att jag alltid tittar på dem. Jag kan inte säga exakt vad alla har sagt men väldigt mycket av det och kommer jag in, kommer ni få min åsikt och mina tankar om detta med en gång.
Jag ska visa vad jag gör för lönen.

Jag är ingen supermänniska som klarar allting men jag lovar att jag inte kommer vara en gubben-i-lådan som dyker upp om tre och ett halvt år igen. Jag kommer visa mina åsikter, tankar och vad som händer runt mig varje dag.
Varje dag i fyra år till.
Oavsett hur det går.

Glöm inte att rösta!