Flotta asylboenden och höga penningsummor till de asylsökanden tas gärna upp av de som inte är för invandringen. Den som håller med är rasist och de som säger emot är de fantastiskt humana människor som tycker att allt detta är otroligt bra på alla sätt och vis, det finns absolut inga nackdelar!
Sakliga argument utan att kalla varandra för saker?
Det hade jag tyckt var mycket bättre för sanningar brukar ligga någonstans mitt emellan i det mesta.
Nu vill jag, att du som läser här ska försöka ta dig tiden och lyssna på denna länk från Sveriges radio. Den handlar om Aiham från Damaskus och tar 8 minuter och 34 sekunder:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5973640
Orkar du inte så kommer en sammanfattning här: Aiham berättar om hur han har tagit sig till Sverige. Om öknen han var tvungen att vandra genom, om båtfärden där båten kapsejsade, hur han klarade sig till Italien och kom till Sverige. Han kom till Kramfors där han nu inte mår bra. Han kan inte se vattnet utan att se alla de barn som drunknade, som ingen hjälpte, sist han var vid vatten.
Han sitter fast i ett asylboende som är fullsatt med människor och han bor med tre andra i ett litet rum där det är hål i ena väggen, vägglöss och där det är mögel i duschen.
Aiham har offrat allt han hade för att komma hit och vi behandlar honom som skräp rent ut sagt. Vilken svenskfödd hade tolererat vägglös, söndriga fönster och mögel i ens bostad?
En bostad på knappa femton kvadrat som du dessutom skulle dela med tre andra människor du aldrig träffat tidigare.
Är det skillnad på människor och människor?
Eller varför sätter vi inte våra tonåringar som vill flytta hemifrån på liknande sätt?
Många är de som kritiserar de som kommer hit. Jag kritiserar inte människorna utan är kritisk till systemet. Är man det riskerar man att bli kallad för rasist och främlingsfientlig för det är nämligen det enklaste sättet för alla de, som påstår sig vara de vänligt humana, att tysta alla andra.
När jag hörde detta program kom tårarna.
Han berättar om alla de barn som har dött längs med vägen.
Är det inte allas våra barn?
Vad hände med FN:s barnkonvention?
Är det ok att så många dör längs med vägen hit?
Som jag ser det hade det varit bättre att öka intaget av kvotflyktingar och se över de andra formerna för att försöka rädda så många som möjligt på ett så humant sätt som möjligt.
Asylboendet utanför Kramfors. Det är lätt att tro att detta säkert är påhitt men åk runt på boendena och se hur de har det. Jag förstår att det blir problem när man trycker ihop människor som aldrig träffats tidigare, i små utrymmen. Där ska de sedan gå tills de får veta om de får uppehållstillstånd och de ska sen få vänta ännu längre på ett annat boende.
Jag klarade att vara mammaledig i några dagar sen klättrade jag på väggarna.
Då var jag i min hemby, med mina vänner, mitt jobb och mina intressen.
Vad är tanken att dessa människor ska göra när de bara går och väntar?
Migrationsverket har sådan kris på boenden att det anses ok att trycka ihop dessa människor som boskap. En vuxen människa beräknas få cirka 3,5 m2 att leva på.
Samtidigt går de privata aktörerna med vinst. De går med vinst när människor lever i misär i de bostäder de hyr ut till migrationsverket. Jag är kapitalist men tycker detta är fel.
Förmodligen enda gången jag kommer hålla med vänsterpartiet.
Jag vill att vi ska hjälpa så många människor det bara går på ett så humant sätt som möjligt.
Jag lyssnar på Aihams berättelse igen och undrar om detta verkligen är rätt sätt.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5972053
Sakliga argument utan att kalla varandra för saker?
Det hade jag tyckt var mycket bättre för sanningar brukar ligga någonstans mitt emellan i det mesta.
Nu vill jag, att du som läser här ska försöka ta dig tiden och lyssna på denna länk från Sveriges radio. Den handlar om Aiham från Damaskus och tar 8 minuter och 34 sekunder:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5973640
Orkar du inte så kommer en sammanfattning här: Aiham berättar om hur han har tagit sig till Sverige. Om öknen han var tvungen att vandra genom, om båtfärden där båten kapsejsade, hur han klarade sig till Italien och kom till Sverige. Han kom till Kramfors där han nu inte mår bra. Han kan inte se vattnet utan att se alla de barn som drunknade, som ingen hjälpte, sist han var vid vatten.
 |
| sverigesradio.se |
Aiham har offrat allt han hade för att komma hit och vi behandlar honom som skräp rent ut sagt. Vilken svenskfödd hade tolererat vägglös, söndriga fönster och mögel i ens bostad?
En bostad på knappa femton kvadrat som du dessutom skulle dela med tre andra människor du aldrig träffat tidigare.
Är det skillnad på människor och människor?
Eller varför sätter vi inte våra tonåringar som vill flytta hemifrån på liknande sätt?
Många är de som kritiserar de som kommer hit. Jag kritiserar inte människorna utan är kritisk till systemet. Är man det riskerar man att bli kallad för rasist och främlingsfientlig för det är nämligen det enklaste sättet för alla de, som påstår sig vara de vänligt humana, att tysta alla andra.
När jag hörde detta program kom tårarna.
Han berättar om alla de barn som har dött längs med vägen.
Är det inte allas våra barn?
Vad hände med FN:s barnkonvention?
Är det ok att så många dör längs med vägen hit?
Som jag ser det hade det varit bättre att öka intaget av kvotflyktingar och se över de andra formerna för att försöka rädda så många som möjligt på ett så humant sätt som möjligt.
Asylboendet utanför Kramfors. Det är lätt att tro att detta säkert är påhitt men åk runt på boendena och se hur de har det. Jag förstår att det blir problem när man trycker ihop människor som aldrig träffats tidigare, i små utrymmen. Där ska de sedan gå tills de får veta om de får uppehållstillstånd och de ska sen få vänta ännu längre på ett annat boende.
Jag klarade att vara mammaledig i några dagar sen klättrade jag på väggarna.
Då var jag i min hemby, med mina vänner, mitt jobb och mina intressen.
Vad är tanken att dessa människor ska göra när de bara går och väntar?
Migrationsverket har sådan kris på boenden att det anses ok att trycka ihop dessa människor som boskap. En vuxen människa beräknas få cirka 3,5 m2 att leva på.
Samtidigt går de privata aktörerna med vinst. De går med vinst när människor lever i misär i de bostäder de hyr ut till migrationsverket. Jag är kapitalist men tycker detta är fel.
Förmodligen enda gången jag kommer hålla med vänsterpartiet.
Jag vill att vi ska hjälpa så många människor det bara går på ett så humant sätt som möjligt.
Jag lyssnar på Aihams berättelse igen och undrar om detta verkligen är rätt sätt.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5972053
