365 dagar om året.
I princip varenda en av varje enskild dag så vaknar jag lycklig.
Jag somnar i princip alltid lika glad.
Trots det kaos som ständigt omger mig så är jag i själen nästan alltid glad.
Varför skulle jag inte vara det?
Jag har tak över huvudet, mat varje dag och barnen är friska.
Förkylda eller tillfälliga sjukdomar går över.
Jag har allt för många vänner som har gått bort alldeles för tidigt och jag har varit med om barn som lämnar detta livet. Varför skulle jag då gnälla när det finns de som har det värre?
Det tog många år innan jag förstod detta med om glaset var halvtomt eller nästan fullt.
Det handlar om en livsåskådning som kanske är infödd.
I mitt huvud finns det alltid musik och jag kan gå och nynna på detta dagarna i ända.
Jag utsätter mig inte för något onödigt utan väljer att vara lycklig i det jag har.
Nästan. Självklart finns det utmaningar men vissa saker går det att må bra i.
Jag behöver inga semestrar, dyra saker eller andra specifika saker.
Jag är glad över att kunna ligga på gräsmattan och titta på molnen.
Tänk att just jag finns här just nu.
Min tid är snart över för precis som Cornelis sjunger;
Tar vi ett kort, på barnen i sommartid
När de dansar, när de dansar
En stund på jorden..
En stund på jorden.
Det är vad vi har just nu.
Varför utsätter man sig då för en sådan fara att man inte får vara kvar?
Är det verkligen värt att utsätta sitt liv för en kick?
Så många människor som har dött på Mount Everest i år har det inte varit tidigare.
Problemet blir att när du dör där uppe, så ligger kroppen kvar och det finns åtskilliga bilder som visar på alla de kroppar som kantar vägen upp till toppen.
Alla de människor som inte klarade sig.
Är det då värt det?
Det finns självklart gränser för vad som kan tänkas vara ok, men jag förstår inte.
En liten stund på jorden.
Utnyttja den tiden men lev den väl för ingen borde dö ung.
Jag somnar tacksam över att barnen är friska och vaknar med förhoppningen att de ska klara sig hela dagen. Jag blir en Ernst-person när jag sätter den sidan till för det gäller att se alla fördelar som finns runt om. En liten stund.
Lev den stunden väl.
Jag kommer så länge jag lever inte bestiga Mount Everest.
Det är ett löfte.
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/svarta-veckan-pa-mount-everest-fortsatter-ytterligare-en-dod
I princip varenda en av varje enskild dag så vaknar jag lycklig.
Jag somnar i princip alltid lika glad.
Trots det kaos som ständigt omger mig så är jag i själen nästan alltid glad.
Varför skulle jag inte vara det?
 |
| svt.se |
Jag har tak över huvudet, mat varje dag och barnen är friska.
Förkylda eller tillfälliga sjukdomar går över.
Jag har allt för många vänner som har gått bort alldeles för tidigt och jag har varit med om barn som lämnar detta livet. Varför skulle jag då gnälla när det finns de som har det värre?
Det tog många år innan jag förstod detta med om glaset var halvtomt eller nästan fullt.
Det handlar om en livsåskådning som kanske är infödd.
I mitt huvud finns det alltid musik och jag kan gå och nynna på detta dagarna i ända.
Jag utsätter mig inte för något onödigt utan väljer att vara lycklig i det jag har.
Nästan. Självklart finns det utmaningar men vissa saker går det att må bra i.
Jag behöver inga semestrar, dyra saker eller andra specifika saker.
Jag är glad över att kunna ligga på gräsmattan och titta på molnen.
Tänk att just jag finns här just nu.
Min tid är snart över för precis som Cornelis sjunger;
Tar vi ett kort, på barnen i sommartid
När de dansar, när de dansar
En stund på jorden..
En stund på jorden.
Det är vad vi har just nu.
Varför utsätter man sig då för en sådan fara att man inte får vara kvar?
Är det verkligen värt att utsätta sitt liv för en kick?
Så många människor som har dött på Mount Everest i år har det inte varit tidigare.
Problemet blir att när du dör där uppe, så ligger kroppen kvar och det finns åtskilliga bilder som visar på alla de kroppar som kantar vägen upp till toppen.
Alla de människor som inte klarade sig.
Är det då värt det?
Det finns självklart gränser för vad som kan tänkas vara ok, men jag förstår inte.
En liten stund på jorden.
Utnyttja den tiden men lev den väl för ingen borde dö ung.
Jag somnar tacksam över att barnen är friska och vaknar med förhoppningen att de ska klara sig hela dagen. Jag blir en Ernst-person när jag sätter den sidan till för det gäller att se alla fördelar som finns runt om. En liten stund.
Lev den stunden väl.
Jag kommer så länge jag lever inte bestiga Mount Everest.
Det är ett löfte.
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/svarta-veckan-pa-mount-everest-fortsatter-ytterligare-en-dod
