Jag är född 1983.
När Janne Josefsssons program sändes 2002 var jag nitton år gammal och jag minns hela avsnittet.
Jag minns det för att jag ansåg att socialtjänsten hade gjort helt rätt.
Tvärtemot vad programmet handlade om ansåg jag att det som skedde var för barnets bästa och jag står fast vid det än idag.
Detta program var en av anledningarna till att jag fördjupade mitt intresse för dessa frågor.
Jag anser nämligen att det alltid är barnets bästa som ska sättas först.
Jag tror inte på att det biologiska bandet är det viktigaste och min uppfattning är att vuxna människor som skaffar barn när de har någon form av intellektuell funktionsnedsättning, de ska inte ta hand om barnen på egen hand.
Varför?
Jo, för det kommer en dag relativt snabbt när barnet upptäcker att det är smartare än föräldrarna.
När barnets intelligens är högre än föräldrarnas så kommer en rockad ske där barnen kommer bli föräldrar till sina föräldrar. Det är inte schysst mot någon.
Jag känner inte dessa personer och vet inget om dem men min princip står fast.
De har fått två barn till som de har fått behålla men de bor hos mamman då de har skilt sig.
Barnen bor med ett annat hem varannan helg och en person pratar med mamma en gång i veckan.
På klippet ser man att barnen fortfarande är små.
Hur mycket hon än vill lär hon aldrig klara det i längden och det är min bedömning.
Mamma till sin egen mamma.
Det ska inga barn behöva drabbas av utan för mig är det självklart att barnets bästa ska beaktas.
Min åsikt i detta stämmer fortfarande med den jag hade för sjutton år sedan.
Självklart ska de biologiska föräldrarna vara en del av barnens liv men att ta hand om dem på heltid fungerar inte.
Värst av allt är att denna gräns ständigt flyttas.
När fler barn får det sämre men resurserna inte ändras så flyttas gränsen för vad som är ok.
Det som för tjugo år sedan var fruktansvärt ändras och på något sjukt sätt känns världen som en hårdare plats där man tillåter fler fel.
Det sägs att allt som behövs till ett barn är kärlek och jag håller med till viss del.
Kärlek är oerhört viktigt.
Det är dock så att kläder, borstade tänder och hår samt någon som klarar av att göra läxorna med dig, också är det. Ingen kan leva på luft.
Jag önskar av hela mitt hjärta att denna familj har det bra och att barnen får det bästa av två världar.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/karin-och-lasses-son-tvangsomhandertogs-ar-2001-sa-har-gick-det-sedan
När Janne Josefsssons program sändes 2002 var jag nitton år gammal och jag minns hela avsnittet.
Jag minns det för att jag ansåg att socialtjänsten hade gjort helt rätt.
Tvärtemot vad programmet handlade om ansåg jag att det som skedde var för barnets bästa och jag står fast vid det än idag.
 |
| svt.se |
Detta program var en av anledningarna till att jag fördjupade mitt intresse för dessa frågor.
Jag anser nämligen att det alltid är barnets bästa som ska sättas först.
Jag tror inte på att det biologiska bandet är det viktigaste och min uppfattning är att vuxna människor som skaffar barn när de har någon form av intellektuell funktionsnedsättning, de ska inte ta hand om barnen på egen hand.
Varför?
Jo, för det kommer en dag relativt snabbt när barnet upptäcker att det är smartare än föräldrarna.
När barnets intelligens är högre än föräldrarnas så kommer en rockad ske där barnen kommer bli föräldrar till sina föräldrar. Det är inte schysst mot någon.
Jag känner inte dessa personer och vet inget om dem men min princip står fast.
De har fått två barn till som de har fått behålla men de bor hos mamman då de har skilt sig.
Barnen bor med ett annat hem varannan helg och en person pratar med mamma en gång i veckan.
På klippet ser man att barnen fortfarande är små.
Hur mycket hon än vill lär hon aldrig klara det i längden och det är min bedömning.
Mamma till sin egen mamma.
Det ska inga barn behöva drabbas av utan för mig är det självklart att barnets bästa ska beaktas.
Min åsikt i detta stämmer fortfarande med den jag hade för sjutton år sedan.
Självklart ska de biologiska föräldrarna vara en del av barnens liv men att ta hand om dem på heltid fungerar inte.
Värst av allt är att denna gräns ständigt flyttas.
När fler barn får det sämre men resurserna inte ändras så flyttas gränsen för vad som är ok.
Det som för tjugo år sedan var fruktansvärt ändras och på något sjukt sätt känns världen som en hårdare plats där man tillåter fler fel.
Det sägs att allt som behövs till ett barn är kärlek och jag håller med till viss del.
Kärlek är oerhört viktigt.
Det är dock så att kläder, borstade tänder och hår samt någon som klarar av att göra läxorna med dig, också är det. Ingen kan leva på luft.
Jag önskar av hela mitt hjärta att denna familj har det bra och att barnen får det bästa av två världar.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/karin-och-lasses-son-tvangsomhandertogs-ar-2001-sa-har-gick-det-sedan
