Tack! Sporten bryr jag mig inte alls om men jag håller med Jenny till hundra procent här!
Jag är åttiotalist och vet egentligen inte om jag passar så bra in i vad man säger om dem. Jag vet dock att jag är uppfostrad till att arbete, det ska man helt enkelt ha, oavsett vad det är. Du ska helt enkelt göra rätt för dig! Barn skaffar du när du klarar av att försörja dem. Jobb skaffar du direkt skolan slutat och helst innan. Utbildning väljer du så att du får ett jobb.
Detta är jag uppväxt med och kommer föra det vidare.
Sköt skolan, läs och skaffa ett arbete.
Jag tycker egentligen varken att det är konstigt eller svårt.
Det är bara så det är.
Orkar du inte läsa, jobba då. Finns det inga bra jobb?
Ta något som är "mindre bra".
I min värld finns dock inte de jobben utan det är vad man själv väljer att lägga i dem.
Som lärarstudent och även färdig lärare har jag haft elever födda på nittiotalet och framåt.
Jenny har rätt. Det är en glidargeneration. Inte alla, verkligen inte, men många.
Vad vill du bli? Vet inte.. men kanske konstnär, författare, musiker eller varför inte deltagare i en dokusåpa? Att det är så att de flesta som faktiskt är konstnärer, författare eller musiker har ett vanligt jobb jämte vet man inte riktigt för man räknar med att bli rik med en gång.
Jag har haft elever som berättat för mig att när de blir stora, då ska de faktiskt bli stjärnor i Big Brother, Paradise Hotel eller något annat bra som är på tv.
Skulle inte det gå kan de ju bli fotbollsproffs.
Få berättar för dem att det krävs runt 10 000 timmar på varje moment inom en sport för att bli hyfsad på det. 10 000 timmar. Det är en hel del träning.
Hade jag kunnat försörja mig enbart på musiken hade jag varit överlycklig!
Jag vet dock att sannolikheten är liten och därför är ett "vanligt" jobb viktigt.
I en intervju på radion för några månader intervjuades tre ungdomar som alla tagit studenten i somras/våras. Ingen hade jobb. Ingen läste något.
Hallå, var är föräldraansvaret?
De hade inte hittat ett endaste jobb.
Konstigt, om jag hade varit arbetsgivare hade jag ju förmodligen velat ha in arbetskraft som inte visat vad de går för på något ställe. Självklart måste de få en chans men så mycket jobb finns inte bara på rak arm och därför är det jättebra med praktikplatserna som gör att de får komma ut och se verkligheten lite!
Att det är en glidargeneration på frammarsch beskyller jag en kategori för: Föräldrarna.
Servera inte era barn med allt utan låt dem vara med och ta ansvar.
http://www.expressen.se/kronikorer/jenny-stromstedt/en-ny-generation-som-vill-glida-genom-livet/
Jag är åttiotalist och vet egentligen inte om jag passar så bra in i vad man säger om dem. Jag vet dock att jag är uppfostrad till att arbete, det ska man helt enkelt ha, oavsett vad det är. Du ska helt enkelt göra rätt för dig! Barn skaffar du när du klarar av att försörja dem. Jobb skaffar du direkt skolan slutat och helst innan. Utbildning väljer du så att du får ett jobb.
Detta är jag uppväxt med och kommer föra det vidare.
Sköt skolan, läs och skaffa ett arbete.
Jag tycker egentligen varken att det är konstigt eller svårt.
Det är bara så det är.
Orkar du inte läsa, jobba då. Finns det inga bra jobb?
Ta något som är "mindre bra".
I min värld finns dock inte de jobben utan det är vad man själv väljer att lägga i dem.
Som lärarstudent och även färdig lärare har jag haft elever födda på nittiotalet och framåt.
Jenny har rätt. Det är en glidargeneration. Inte alla, verkligen inte, men många.
Vad vill du bli? Vet inte.. men kanske konstnär, författare, musiker eller varför inte deltagare i en dokusåpa? Att det är så att de flesta som faktiskt är konstnärer, författare eller musiker har ett vanligt jobb jämte vet man inte riktigt för man räknar med att bli rik med en gång.
.png) |
| dagensskola.se |
Skulle inte det gå kan de ju bli fotbollsproffs.
Få berättar för dem att det krävs runt 10 000 timmar på varje moment inom en sport för att bli hyfsad på det. 10 000 timmar. Det är en hel del träning.
Hade jag kunnat försörja mig enbart på musiken hade jag varit överlycklig!
Jag vet dock att sannolikheten är liten och därför är ett "vanligt" jobb viktigt.
I en intervju på radion för några månader intervjuades tre ungdomar som alla tagit studenten i somras/våras. Ingen hade jobb. Ingen läste något.
Hallå, var är föräldraansvaret?
De hade inte hittat ett endaste jobb.
Konstigt, om jag hade varit arbetsgivare hade jag ju förmodligen velat ha in arbetskraft som inte visat vad de går för på något ställe. Självklart måste de få en chans men så mycket jobb finns inte bara på rak arm och därför är det jättebra med praktikplatserna som gör att de får komma ut och se verkligheten lite!
Att det är en glidargeneration på frammarsch beskyller jag en kategori för: Föräldrarna.
Servera inte era barn med allt utan låt dem vara med och ta ansvar.
http://www.expressen.se/kronikorer/jenny-stromstedt/en-ny-generation-som-vill-glida-genom-livet/
