Olika bostadsköer?
Olika lagar och regler?
I Sverige får kommunerna ersättning för de nyanlända i två år.
De styrande tänker nämligen att människor på två år ska ha hunnit in i systemet och därmed kan försörja sig själv.
Verkligheten ser inte ut så vilket ställer till oerhörda bekymmer för kommunerna.
Lidingö har därför satt ner foten.
Alla som kommit nyanlända till Lidingö blir uppsagda från sitt boende från den dag de har varit där i två år. Detta innebär att de som bor i lägenheten själv måste leta upp ett nytt boende.
Kommunen motiverar det hela med att reglerna ska vara lika för alla och att deras boende ska ses som ett andrahandskontrakt.
Jag håller med men samtidigt inte.
Lidingö tillhör ett av Sveriges "finområden" där människor med gott om pengar bor.
De har brist på bostäder precis som flertalet andra kommuner och har därmed ett högt tryck på lägenheterna/boendena. Varje skattebetalare som inte har en fast inkomst och kan bidra med skatt blir därmed en börda för kommunen.
Incitamentet för att "hjälpa" försvinner samma sekund som bidragen inte längre tickar in.
Jag förstår dem gällande detta.
Samtidigt som det är såhär, är det dock så att det absolut bästa sättet för någon att integrera sig är genom att bo utspritt överallt. Genom att människor inte enbart träffar människor från sitt ursprungsland kommer de snabbare in i vårt samhälle och språk.
Då jag är Moderat tror jag dock inte på daltandet utan varje enskild individs egna ansvar. Vill du ha ett boende? Ordna det.
Vill du ha pengar?
Arbeta.
Har de barn tycker jag det är synd om dem att de ska behöva byta kommun för erfarenheten säger att kommuner inte arbetar så bra över gränserna varken vad det gäller skola eller socialtjänst.
Det är lätt att de som har det svårt faller mellan stolarna och det tycker jag inte är så bra.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6996484
48 kontrakt har sagts upp - nu måste Lidingös nyanlända flytta
Olika lagar och regler?
I Sverige får kommunerna ersättning för de nyanlända i två år.
De styrande tänker nämligen att människor på två år ska ha hunnit in i systemet och därmed kan försörja sig själv.
Verkligheten ser inte ut så vilket ställer till oerhörda bekymmer för kommunerna.
Lidingö har därför satt ner foten.
 |
| sr.se |
Alla som kommit nyanlända till Lidingö blir uppsagda från sitt boende från den dag de har varit där i två år. Detta innebär att de som bor i lägenheten själv måste leta upp ett nytt boende.
Kommunen motiverar det hela med att reglerna ska vara lika för alla och att deras boende ska ses som ett andrahandskontrakt.
Jag håller med men samtidigt inte.
Lidingö tillhör ett av Sveriges "finområden" där människor med gott om pengar bor.
De har brist på bostäder precis som flertalet andra kommuner och har därmed ett högt tryck på lägenheterna/boendena. Varje skattebetalare som inte har en fast inkomst och kan bidra med skatt blir därmed en börda för kommunen.
Incitamentet för att "hjälpa" försvinner samma sekund som bidragen inte längre tickar in.
Jag förstår dem gällande detta.
Samtidigt som det är såhär, är det dock så att det absolut bästa sättet för någon att integrera sig är genom att bo utspritt överallt. Genom att människor inte enbart träffar människor från sitt ursprungsland kommer de snabbare in i vårt samhälle och språk.
Då jag är Moderat tror jag dock inte på daltandet utan varje enskild individs egna ansvar. Vill du ha ett boende? Ordna det.
Vill du ha pengar?
Arbeta.
Har de barn tycker jag det är synd om dem att de ska behöva byta kommun för erfarenheten säger att kommuner inte arbetar så bra över gränserna varken vad det gäller skola eller socialtjänst.
Det är lätt att de som har det svårt faller mellan stolarna och det tycker jag inte är så bra.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6996484
48 kontrakt har sagts upp - nu måste Lidingös nyanlända flytta
