Obegripligt.
Att skilja på sak och person är väldigt svårt för många.
Det är ingen nyhet alls för jag råkar ständigt ut för det.
Lättast är det nog att bete sig fel på nätet för det är så oerhört lätt att klanka ner på någon som du sedan knappt kan hälsa på när man står utanför samma dörr.
Jag har aldrig brytt mig.
Andra människor får tycka precis vad de vill och vad de vill och jag kommer aldrig kommentera personen ifråga utan åsikten. Det finns dock undantag.
Hade någon pratat om pedofili i bra ordalag eller uttryck en vilja om detta hade jag ringt polisen utan att argumentera men om det handlar om den bästa filmen, politik eller bästa semesterresemålet så spelar det ingen roll. Vi kan tycka olika och det är ok för mig.
Många har dock oerhört svårt för detta.
Brexit ska ha skapat enligt artikeln ha skapat oerhörda bekymmer hos det brittiska folket.
Människor som varit vänner är det inte längre för att de står på en varsin sida av Brexit. Spelar det verkligen någon roll!?
Så du gillar vitt och jag svart.
Vad bra.
Då finns alla svarta saker i affären kvar till mig.
Olikheter lyfter så länge de inte klankar ner på varandra.
Många kritiserar ofta mig, min familj eller mina vänner.
Främst inte för hur jag är som person utan för mina åsikter.
Alla ska lida för att enskilda individer inte tycker att jag tänker rätt.
De människorna är anledningen till att mina barn inte finns i sociala medier.
Människor som hatar och hotar under parollen att de själv gör rätt.
Deras melodi är rätt och alla andra sjunger fel och är därmed dåliga på att sjunga.
Under min uppväxt har jag alltid umgåtts med "fel" personer.
Allt från extrema vänsterkanten till högerkanten och jag har aldrig någonsin brytt mig.
Vi tycker inte likadant och där står jag kvar.
Jag brukar hylla Jan Björkman, Kjell-Åke Karlsson eller varför inte Peter Jeppsson.
Alla socialdemokratiska män som gemensamt har att de är väldigt trevliga.
Jag har aldrig stött på problem utan istället tvärtom.
Även om vi skulle tycka olika, vilket vi gör med jämna mellanrum då vi inte tillhör samma parti, så skulle jag aldrig kunna säga något ont om dem.
Varför skulle jag?
En åsikt är inte detsamma som en person.
Skulle jag delas in politiskt så hamnar jag i alla partier beroende på vilken fråga som nämns.
Jag skulle kunna gå över till vänsterpartiet när jag ser hur orättvis världen är mot barn i många länder men sammanslaget så är jag ändå Moderat.
Fast att jag inte alltid håller med.
Det betyder inte att de äger mig eller tvärtom.
Jag är fortfarande Emilie och det är den person jag är.
Jag tror väldigt mycket på karma och tänker att de som hellre pratar illa och letar fel hos andra, än att se det positiva, kommer bli straffade i längden.
What goes around, comes around.
Jag hoppas britterna tänker om.
Det spelar ingen roll om någon gillar Brexit eller inte.
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/brexitklyftan-delar-det-brittiska-samhallet
Att skilja på sak och person är väldigt svårt för många.
Det är ingen nyhet alls för jag råkar ständigt ut för det.
Lättast är det nog att bete sig fel på nätet för det är så oerhört lätt att klanka ner på någon som du sedan knappt kan hälsa på när man står utanför samma dörr.
 |
| svt.se |
Jag har aldrig brytt mig.
Andra människor får tycka precis vad de vill och vad de vill och jag kommer aldrig kommentera personen ifråga utan åsikten. Det finns dock undantag.
Hade någon pratat om pedofili i bra ordalag eller uttryck en vilja om detta hade jag ringt polisen utan att argumentera men om det handlar om den bästa filmen, politik eller bästa semesterresemålet så spelar det ingen roll. Vi kan tycka olika och det är ok för mig.
Många har dock oerhört svårt för detta.
Brexit ska ha skapat enligt artikeln ha skapat oerhörda bekymmer hos det brittiska folket.
Människor som varit vänner är det inte längre för att de står på en varsin sida av Brexit. Spelar det verkligen någon roll!?
Så du gillar vitt och jag svart.
Vad bra.
Då finns alla svarta saker i affären kvar till mig.
Olikheter lyfter så länge de inte klankar ner på varandra.
Många kritiserar ofta mig, min familj eller mina vänner.
Främst inte för hur jag är som person utan för mina åsikter.
Alla ska lida för att enskilda individer inte tycker att jag tänker rätt.
De människorna är anledningen till att mina barn inte finns i sociala medier.
Människor som hatar och hotar under parollen att de själv gör rätt.
Deras melodi är rätt och alla andra sjunger fel och är därmed dåliga på att sjunga.
Under min uppväxt har jag alltid umgåtts med "fel" personer.
Allt från extrema vänsterkanten till högerkanten och jag har aldrig någonsin brytt mig.
Vi tycker inte likadant och där står jag kvar.
Jag brukar hylla Jan Björkman, Kjell-Åke Karlsson eller varför inte Peter Jeppsson.
Alla socialdemokratiska män som gemensamt har att de är väldigt trevliga.
Jag har aldrig stött på problem utan istället tvärtom.
Även om vi skulle tycka olika, vilket vi gör med jämna mellanrum då vi inte tillhör samma parti, så skulle jag aldrig kunna säga något ont om dem.
Varför skulle jag?
En åsikt är inte detsamma som en person.
Skulle jag delas in politiskt så hamnar jag i alla partier beroende på vilken fråga som nämns.
Jag skulle kunna gå över till vänsterpartiet när jag ser hur orättvis världen är mot barn i många länder men sammanslaget så är jag ändå Moderat.
Fast att jag inte alltid håller med.
Det betyder inte att de äger mig eller tvärtom.
Jag är fortfarande Emilie och det är den person jag är.
Jag tror väldigt mycket på karma och tänker att de som hellre pratar illa och letar fel hos andra, än att se det positiva, kommer bli straffade i längden.
What goes around, comes around.
Jag hoppas britterna tänker om.
Det spelar ingen roll om någon gillar Brexit eller inte.
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/brexitklyftan-delar-det-brittiska-samhallet
