söndag 14 april 2019

Min eller din referensram.

Jag tänker människan som en formbar massa.
Vi föds på ett sätt och efter hand skapar vi oss tankar och värderingar om hur saker ska vara.
Flera gånger längs med vägen funderar vi sedan över om vi gjorde rätt och om möjligt så ändrar vi väg. Den dag vi inte längre finns med här så ser den formbara massan inte likadan ut.
svt.se

Sex timmars arbetsdag.
Absolut inget problem för mig.
Vill du arbeta tre timmar varje dag så ok för det med.
Jag tycker att människor ska arbeta så mycket som de själv känner att det passar dem.
Att tro att samhället ska betala för att just du bara vill arbeta sex timmar är dock fel enligt mig.
Vill du arbeta sex timmar ska du också bara ha betalt för sex timmar.
Konstigare än så är det inte.

Mina referensramar är inte riktigt som alla andras och har aldrig varit.
Jag blir i princip aldrig trött.
Hade jag själv fått bestämma så kunde vi infört obligatoriska tolvtimmarspass sex dagar i veckan.
Jag hade nämligen inte haft något problem med det för där är mina referenser.
Tolv timmar hade dessutom var rätt snällt.
Jag börjar ofta jobba runt sju varje morgon och slutar mellan ett och två på natten.
För mig är det inget problem.
För många andra är det.

Jag har fått anpassa mina referensramar utefter vad som är normalt för just åtta timmars arbete varje dag är normalt. Det innebär inte att alla uppskattar det.
Jag har utan bekymmer det dubbla antalet timmar medan det finns dem som vill ha hälften.
Jag ser inget märkligt alls med det utan tänker som så att det är upp till var och en.
Jag lägger mig inte i vad andra gör så länge det inte går ut över någon annan.
Vad jag gör bör inte vara ett bekymmer för någon annan heller så länge det som ska göras görs.
Hade jag arbetat halvtid hade jag slutat fungera.
Jag har nämligen provat detta och vet att deltid inte är något för mig.
Heltid räcker inte heller.

Så länge jag kan minnas har jag hållit igång nästan dygnet runt.
Jag har aldrig "bara" gjort en sak.
I tjugo år har jag haft politiken som en bisyssla.
Utöver det har jag varit revisor i en förening, spelat i två andra och sitter i styrelsen i en fjärde.
Den femte är jag ledare i.
Samtidigt har jag pluggat heltid jämte mitt heltidsarbete.
Där ligger jag på min normalnivå och jag har verkligen fått träna mig på att inte döma människor som inte gör lika mycket som jag. Jag har fått tänka om för att inte se ner på människor som inte har mitt tempo. Jag måste förstå att alla inte orkar med mitt liv.
Samtidigt måste alla andra förstå att allt annat än mitt tempo knäcker mig.
Hade jag slutat med politiken eller skolan så hade jag börjat plugga heltid jämte igen.
Jag har länge haft planer på att läsa in en "karriär" till men har lagt det tillfälligt på is.

Mitt liv fungerar genom listor av olika slag.
Allt som enligt mig är onödigt är bortsorterat.
Jag tittar inte på tv, följer ingen sport, tittar inte på sport, rider, danser.. inget.
Jag ägnar mig åt barnen och familjen.
Därutöver skolan och politiken.

Så du skulle helst velat jobba sex timmar varje dag istället för åtta?
Du tycker samhället ska betala detta?

Vakna upp och skaffa dig ett jobb du brinner för istället för att tro att samhället ska betala din lyxtid.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/efter-ett-ar-med-forsok-med-sex-timmars-arbetsdag-det-ar-en-dromplats