Året då Sverige blev svenskt har hundratals år senare visat sig vara en riktig nitlott.
Som Blekingebo har man betydligt närmre till Köpenhamn än Stockholm.
Trots att Stockholm är huvudstaden så känner jag betydligt mer gemenskap i grannlandet än vad jag gör norröver i det som ska vara mitt land.
Att komma till Sveriges huvudstad innebär att du ska sänka blicken, titta i mobilen och gå rakt fram. Möt inga ögon, prata inte med någon och var i din egen värld.
Allt som jag har svårt för.
I Köpenhamn är det betydligt lättare.
Människor, enligt mig, är i gemen betydligt öppnare och gladare.
Senast i helgen när vi sprang halvmaran märktes det tydligt då människor, samtliga danskar, hejar och lyckoönskar. Välkomnar till Danmark och ställer frågor.
Mitt problem är att jag inte förstår språket så bra men det fungerar.
Uppenbarligen visar det sig nu att det finns andra skillnader.
Vissa av dem visste jag redan men ändå.
Metoo-rapporteringen i Danmark fick inte alls lika stort utrymme som i Sverige.
Enligt Stockholm, då det mesta av media faktiskt utgår därifrån, så är det fel.
Enligt mig är det rätt.
Danmark gör inte hönor av fjädrar på samma sätt.
En av skillnaderna är var i nyheterna det placerades.
I Sverige ältades det på ledarsidor i månader medan det i Danmark ansågs vara en kultursak och placerades där. Över lag anser jag att Danmark gör rätt i det mesta och bristen på Metoo-intresse kan vara att det inte finns lika mycket känsliga människor i det landet som här.
Det kan också vara så att man ser klarare på vissa saker.
Våldtäkter och gruppvåldtäkter har ökat med invandringen som i Danmark var väldigt liten jämfört.
Metoo handlade i Sverige dock inte om detta utan istället projicerades allt mot enskilda kändisar som ska ha begått misstag eller påstådda misstag.
Istället för att verkligen sätta fokus på vad som sker och vilka som utsätter kvinnorna så väljer man en förfinad sanning som media i sin vänsterorientering mycket lättare kan ta till sig.
I Danmark ser det inte likadant ut.
Där är inte det socialdemokratiska tänket så cementerat utan de står till höger om oss i den skalan.
Detta gör också att de inte väljer att köpa den ordning som vänstergänget sätter och därmed blir rapporteringen annorlunda.
Metoo är för mig trams på samma sätt som den sista veckans diskussion om flaggor.
Istället för att sätta fokus på det som verkligen kan förändra och hjälpa, så väljer man enskilda delar eller politiserade tankar som vinklas i den egna rangordningen.
Historien och tanken förändras för att passa in i det mönster som media har skapat.
Metoo handlar om verkliga övergrepp.
Kvinnor som utnyttjats och utsatts för fruktansvärda saker.
I Sverige låtsades man inte om de kvinnorna utan fokuserade på att någon kanske hade tagit någon på rumpan. Verkligheten var för jobbig för att skriva om.
Där är min analys.
Danmark ser med friska ögon på vad Weinstein handlade om och förstod.
Sverige var för rädda för att trollen skulle spricka och valde därför krypen runtomkring.
Svälj kamelerna och sila myggen.
Freden i Roskilde 1658 visar sig ännu en gång ha varit en miss för oss i södra Sverige.
https://www.svt.se/kultur/stora-skillnader-mellan-svensk-och-dansk-metoo-bevakning
Som Blekingebo har man betydligt närmre till Köpenhamn än Stockholm.
Trots att Stockholm är huvudstaden så känner jag betydligt mer gemenskap i grannlandet än vad jag gör norröver i det som ska vara mitt land.
Att komma till Sveriges huvudstad innebär att du ska sänka blicken, titta i mobilen och gå rakt fram. Möt inga ögon, prata inte med någon och var i din egen värld.
Allt som jag har svårt för.
I Köpenhamn är det betydligt lättare.
Människor, enligt mig, är i gemen betydligt öppnare och gladare.
Senast i helgen när vi sprang halvmaran märktes det tydligt då människor, samtliga danskar, hejar och lyckoönskar. Välkomnar till Danmark och ställer frågor.
Mitt problem är att jag inte förstår språket så bra men det fungerar.
 |
| svt.se |
Uppenbarligen visar det sig nu att det finns andra skillnader.
Vissa av dem visste jag redan men ändå.
Metoo-rapporteringen i Danmark fick inte alls lika stort utrymme som i Sverige.
Enligt Stockholm, då det mesta av media faktiskt utgår därifrån, så är det fel.
Enligt mig är det rätt.
Danmark gör inte hönor av fjädrar på samma sätt.
En av skillnaderna är var i nyheterna det placerades.
I Sverige ältades det på ledarsidor i månader medan det i Danmark ansågs vara en kultursak och placerades där. Över lag anser jag att Danmark gör rätt i det mesta och bristen på Metoo-intresse kan vara att det inte finns lika mycket känsliga människor i det landet som här.
Det kan också vara så att man ser klarare på vissa saker.
Våldtäkter och gruppvåldtäkter har ökat med invandringen som i Danmark var väldigt liten jämfört.
Metoo handlade i Sverige dock inte om detta utan istället projicerades allt mot enskilda kändisar som ska ha begått misstag eller påstådda misstag.
Istället för att verkligen sätta fokus på vad som sker och vilka som utsätter kvinnorna så väljer man en förfinad sanning som media i sin vänsterorientering mycket lättare kan ta till sig.
I Danmark ser det inte likadant ut.
Där är inte det socialdemokratiska tänket så cementerat utan de står till höger om oss i den skalan.
Detta gör också att de inte väljer att köpa den ordning som vänstergänget sätter och därmed blir rapporteringen annorlunda.
Metoo är för mig trams på samma sätt som den sista veckans diskussion om flaggor.
Istället för att sätta fokus på det som verkligen kan förändra och hjälpa, så väljer man enskilda delar eller politiserade tankar som vinklas i den egna rangordningen.
Historien och tanken förändras för att passa in i det mönster som media har skapat.
Metoo handlar om verkliga övergrepp.
Kvinnor som utnyttjats och utsatts för fruktansvärda saker.
I Sverige låtsades man inte om de kvinnorna utan fokuserade på att någon kanske hade tagit någon på rumpan. Verkligheten var för jobbig för att skriva om.
Där är min analys.
Danmark ser med friska ögon på vad Weinstein handlade om och förstod.
Sverige var för rädda för att trollen skulle spricka och valde därför krypen runtomkring.
Svälj kamelerna och sila myggen.
Freden i Roskilde 1658 visar sig ännu en gång ha varit en miss för oss i södra Sverige.
https://www.svt.se/kultur/stora-skillnader-mellan-svensk-och-dansk-metoo-bevakning
