Historia.
Samhällskunskap eller OÄ som det hette när jag var liten.
Det i särklass viktigaste ämnet utöver svenska, matte och engelska om någon frågar mig.
Det är nämligen ämnet som gör att man kan lära sig av misstagen.
Det är därför vi fortsätter tjata om världskrigen, antiken och kungar.
Bristen på kunskap kring andra länder och kontinenters historia är dock en brist som jag ser det.
Vi har nämligen en förmåga att förfina allt i detta landet.
Vi är liiite bättre än alla andra och liite smartare.
Karolinska institutet går nu in och raderar ut delar av svensk historia som man inte är så stolt över. Att Sverige var världsledande inom rasbiologin klingar nämligen inte så snyggt år 2021.
De döper om en gata, laboratorium och sal som varit uppkallade efter Anders och Gustaf Retzius.
Är då detta rätt?
Enligt mig så nej.
Absolut nej, och det handlar inte om att jag tycker att de gjorde något bra utan istället att historia inte ska raderas. Historia ska berättas så att misstagen inte görs om.
Gör tvärtom!
Självklart ska männen finnas kvar men tillsammans med en förklaring på vilka de var och vad de gjorde. Varför de gjorde det i den tid de levde i och jämför sedan med nutid.
Självklart ska männen finnas kvar men tillsammans med en förklaring på vilka de var och vad de gjorde. Varför de gjorde det i den tid de levde i och jämför sedan med nutid.
Gör en utställning!
Radera dock aldrig ut obekväma saker för varenda sak som raderas tar oss ett steg närmre katastrofen.
Hur menar jag då?
Jo, när vi börjar glömma vad som händer när människor sorteras, när människor portas av olika anledningarna eller slutar berätta om saker som idag är helt fel.. då börjar allting om.
Nej, att ta bort dessa mäns namn kanske inte är någon big deal i det stora sammanhanget, men det är en liten bit på vägen i förnekandet av det vi har varit och när man börja gömma misstag istället för att stå för dem, då är vi ute på tunn is.
