tisdag 16 november 2021

Särbegåvad eller autistisk?

Ett mycket laddat ämne för många och för mig har detta varit något speciellt sedan jag såg det första avsnittet av The Big Bang Theory för så väldigt många år sedan.
Sheldon.
En av huvudkaraktärerna är så smart att han inte fungerar med någon annan.
Hela hans beteende skriker autism, men han är extremt duktig på matte.
I dagens samhälle skulle han ha kallats särbegåvad, men hela hans väsen skriker autism.

Efter över femton år i skolan så är detta fortfarande ett ämne som gäckar mig och en av anledningarna till att jag läser in Specialpedagogprogrammet. Just särbegåvning och autism är också det ämne som min uppsats kommer att handla om och jag har lyckan att få skriva med bästa Matilda!
Definitionen kring dessa två ord är nämligen mycket speciell och något som alla borde fundera över. Jag är nämligen helt allergisk mot "modeord" i denna världen.
Absolut så kommer det till nya saker inom forskningen men någonstans måste man också inse att saker "sminkas" för att slippa konflikter med föräldrarna.
Speciellt då när många diagnoser är ärftliga.
Att se sig i spegeln och förstå att man själv kanske är anledningen till barnets beteende är inte alltid så lätt att ta in.

Vad är då skillnaden mellan särbegåvning och autism?
Jo, värderingarna.
Det finns alltså inga tydliga definitioner som skiljer dessa saker åt.
Särbegåvade har ofta ett eller flera specialintressen som de är extremt duktiga på - vilket är en av definitionerna inom autism. 
Hur många böcker jag än läser och hur mycket jag än letar så hittar jag bara en skillnad som skulle kunna vara den brytande punkten om än en vag sådan, och det är det sociala.

Autistiska barn sticker ofta ut i mängden rätt snabbt för de fungerar inte som andra barn. Det betyder inte att något är fel eller ska fixas utan det är vuxensamhället som sätter en negativ beteckning i en diagnos. Barn gör inte det. 
Särbegåvade barn - vilket jag också tror att det finns om än de är väldigt få - fungerar normalt socialt. De klarar att smälta in så pass att de faktiskt inte upptäcks på något annat sätt än att de kanske bryter. Antingen genom att inte göra någonting eller att bli hyperaktiva i klassrummet varpå de uppfattas som barn med ADHD.
Autism gör å sin sida - som jag får fram det - att dessa barn har väldigt svårt att fungera normalt. De har kanske assistent i skolan, svårt med vänner och problem i de sociala kontakter de har.

Här kommer då nästa intressanta aspekt in.
Är det då miljön eller arvet som gör att vissa fungerar och andra inte?
Jag tror att arvet är en stor del men så även miljön.
I en familj där det saknas rutiner för allt såsom läggning/nattning, måltider, läxläsning, aktiviteter, morgonrutiner.. vad som helst, så syns dessa barnen snabbare.
Fungerar allt detta som en klocka hemma så "klarar" sig dessa barnen mycket längre.

Helsingborg uppmärksammades nu över att man har en egen plan för de barn som anses vara särbegåvade vilket exempelvis Sigtuna har haft sedan 2018. Rent krasst säger de ingenting och definitionen är oerhört svår att sätta. Det man inte säger är dock hur man definierar. Sigtuna tar trots det upp den sociala biten som ska utredas för att på något sätt utesluta autism.

I detta bör man också se att autism, då det är en diagnos vilket inte särbegåvning är, ger väldigt mycket rättigheter och hjälp under skolgången. Det gör inte särbegåvning. 
En handlingsplan blir ett till dokument i högen som faktiskt inte behövs som jag ser det. I Skollagen står det nämligen att alla elever ska mötas där de är för att sedan få utvecklas optimalt. 
Det ser fint ut på ett papper men fungerar inte i det skolsystem som vi har idag.

Här är ytterligare en fråga jag drev i moderaterna utan gehör, men min åsikt är att skolan ska differentieras från årskurs sju. Det är lätt att säga att man ska möta alla elever på deras nivå när det de facto är helt omöjligt. Delas klasserna upp efter kunskap eller intressenivå - differentieras - redan i årskurs sju så blir det betydligt lättare att möta eleverna där de befinner sig. 

Så är du då särbegåvad/autistisk?
Har du någon erfarenhet?
Jag vill gärna ha era inspel för jag har börjat skriva på uppsatsen.
Alla tips om böcker, länkar eller dylikt är tacksamma!
Jag säger som jag gjort under flera år: Världen behöver fler Sheldons, men vi behöver dem som kan skruva med en bil också. Alla har sin plats och definitionen är egentligen ett vuxet påhitt för att gruppera och värdera.  I grunden är vi ju alla lika.