Människor är experter på att dela in sig själv och andra i fack.
Vem som är med i vilket fack är inte lika lätt och många gånger blir det en självuppfyllande profetia. Jag skulle kunna kategoriseras in som tjej/kvinna (dam är jag då absolut inte), åttiotalist, blond, tanig, naiv, politiker, lärare, flerbarnsförälder.. det finns många fack.
För mig blir detta ofta fel då jag inte anser att man ska göra så.
Jag är ju jag.
Jag är inte alla andra som bor i Hällevik, har många barn eller snart fyller fyrtio.
Jag är jag.
Att då vara negativ till något för att det är just den, blir för mig fel.
Stefan Löfven.
Jag anser inte att han har gjort många rätt men precis som väljarna i undersökningen, så anser jag att han har skött denna kris alldeles utmärkt.
Jag ser desto fler som skriver illa om honom och regeringen.
Främst för annat han har gjort men även för att han inte tillhör det parti man själv förespråkar.
Många verkar ha glömt hur det är att själv bli dömd för att man har en speciell partibeteckning.
Det är en sak om man anser att hans politik har varit fel men då måste man stå upp för det.
Jag är inte socialdemokrat och kommer med all sannolikhet aldrig någonsin bli det heller.
Det betyder dock inte att jag inte kan hålla med dem ibland.
För mig är nämligen, fortfarande, sakfrågan mycket viktigare än makten.
Det lugn regeringen har haft i denna mycket märkliga tid, är för mig oerhört bra.
Jag hade bokstavligt varit rädd för om de blå partierna hade suttit och styrt för min uppfattning är att dessa följt en bödel som springer gatlopp, och inte sunt förnuft.
Sunt förnuft har nu fått råda och jag trivs med det.
Tänk om vi hade stängt alla skolor.
Stängt hela samhället.
Det är redan jobbigt som det är idag, men det kunde ha varit värre.
Det är lätt att tro att man kan gömma sig undan en smitta, skylla på vårdens kapacitet och på något märkligt sätt tro att man kan undvika detta.
Vi kan uppenbarligen dra ut på det, men då kommer samhällskonsekvenserna in, med vad det verkligen är värt att rädda dessa liv. En hemsk fråga men ack så viktig.
Är vi beredda att betala vad som helst för att rädda de få som insjuknar?
Beror det på vilka som insjuknar?
De samhällsekonomiska konsekvenserna kommer bli enorma för de åtgärder som tagits.
Tänk då om vi dragit det ett snäpp längre..
Att stänga skolorna hade varit en katastrof av stora mått mätt och för detta, att det inte har skett, känner jag ren tacksamhet.
Så tro det eller ej då jag aldrig håller med honom annars, så anser jag att Löfven än så länge har skött denna uppgiften bra. Lugn är det bästa som kan hända.
Jag vill se mer lugn i detta samhället!
https://www.svt.se/nyheter/lofven-far-tummen-upp-av-valjarna
Vem som är med i vilket fack är inte lika lätt och många gånger blir det en självuppfyllande profetia. Jag skulle kunna kategoriseras in som tjej/kvinna (dam är jag då absolut inte), åttiotalist, blond, tanig, naiv, politiker, lärare, flerbarnsförälder.. det finns många fack.
För mig blir detta ofta fel då jag inte anser att man ska göra så.
Jag är ju jag.
Jag är inte alla andra som bor i Hällevik, har många barn eller snart fyller fyrtio.
Jag är jag.
 |
| svt.se |
Att då vara negativ till något för att det är just den, blir för mig fel.
Stefan Löfven.
Jag anser inte att han har gjort många rätt men precis som väljarna i undersökningen, så anser jag att han har skött denna kris alldeles utmärkt.
Jag ser desto fler som skriver illa om honom och regeringen.
Främst för annat han har gjort men även för att han inte tillhör det parti man själv förespråkar.
Många verkar ha glömt hur det är att själv bli dömd för att man har en speciell partibeteckning.
Det är en sak om man anser att hans politik har varit fel men då måste man stå upp för det.
Jag är inte socialdemokrat och kommer med all sannolikhet aldrig någonsin bli det heller.
Det betyder dock inte att jag inte kan hålla med dem ibland.
För mig är nämligen, fortfarande, sakfrågan mycket viktigare än makten.
Det lugn regeringen har haft i denna mycket märkliga tid, är för mig oerhört bra.
Jag hade bokstavligt varit rädd för om de blå partierna hade suttit och styrt för min uppfattning är att dessa följt en bödel som springer gatlopp, och inte sunt förnuft.
Sunt förnuft har nu fått råda och jag trivs med det.
Tänk om vi hade stängt alla skolor.
Stängt hela samhället.
Det är redan jobbigt som det är idag, men det kunde ha varit värre.
Det är lätt att tro att man kan gömma sig undan en smitta, skylla på vårdens kapacitet och på något märkligt sätt tro att man kan undvika detta.
Vi kan uppenbarligen dra ut på det, men då kommer samhällskonsekvenserna in, med vad det verkligen är värt att rädda dessa liv. En hemsk fråga men ack så viktig.
Är vi beredda att betala vad som helst för att rädda de få som insjuknar?
Beror det på vilka som insjuknar?
De samhällsekonomiska konsekvenserna kommer bli enorma för de åtgärder som tagits.
Tänk då om vi dragit det ett snäpp längre..
Att stänga skolorna hade varit en katastrof av stora mått mätt och för detta, att det inte har skett, känner jag ren tacksamhet.
Så tro det eller ej då jag aldrig håller med honom annars, så anser jag att Löfven än så länge har skött denna uppgiften bra. Lugn är det bästa som kan hända.
Jag vill se mer lugn i detta samhället!
https://www.svt.se/nyheter/lofven-far-tummen-upp-av-valjarna
