Ett av mina absoluta favoritämnen sedan flera år är människors lika värde.
De ord som nog de flesta ställer upp på men som få sedan lever efter.
I skolan använder jag detta ofta och när perspektivet förändras kommer också tankarna om vad som verkligen är rätt och riktigt.
Är du och dina klasskamrater värda lika mycket?
Ja.
Ja.
Kompisarna jämfört med föräldrarna?
Ja.
Om du då sätts i en situation där någon av dem måste offras, vem offras?
Är ditt liv värt lika mycket som 10 000 andra människors liv i Asien eller Afrika?
Det kom en film för många år sedan som handlade om just detta. Du får rikedom och välstånd, men priset är att någon annan måste dö. Tar du pengarna?
Människors lika värde är ett fiktivt tänk som inte fungerar i längden för ingen fungerar på det sättet. Det är många år sedan jag blev så arg på en lokal radiokanal att jag helt enkelt aldrig mer har lyssnat på den. Anledningen var att de rapporterade i varenda sändning om en storm i New York, medan tyfonen över Filippinerna helt uteslöts med hänvisning till att det inte hade ett nyhetsvärde för oss.
Hur var det då med människors lika värde?
För mig innebär värdet att alla ska behandlas lika.
Ingen kan ha blivit förvånad när det visar sig att munskydd görs av människor som tvingas till arbete. Var skulle de annars komma ifrån för vuxna människor kan inte vara så naiva att de tror på att någon i vårt land har gjort dem. Då måste man även se perspektivet, för är verkligen tvångsarbete det värsta som kan hända?
Jag brukar ha just denna diskussion kring barnarbete.
Fruktansvärt att barn inte går i skolan och istället arbetar, men som jag ser det är det grader i helvetet. Finns det inte skolgång så ser jag helst att barnen arbetar, för alternativet är många gånger barnprostitution.
Det betyder inte att jag tycker att de ska arbeta, utan att jag anser den graden i helvetet vara mer accepterad än pedofili. Barnets värde är då en spännande aspekt.
Så munskydden som många springer runt med är gjorda av människor utan skyddsutrustning och under tvång? Trodde ni på fullt allvar att det inte var så?
För mig handlar detta om att människor helt enkelt måste börja tänka till lite.
Vilket är viktigast för varje individ?
Munskyddet i sig eller det faktum att någon faktiskt tvingas göra dem under inhumana förutsättningar?
Det ska bli intressant att se vilka alla skyller på för alltid är det ju någon fel.. någons nacke ska knäckas. Vill man så gärna ha ett munskydd så kan man faktiskt göra det själv om det blir kris!
Detta visar tydligt skillnaden i tänket mellan U och I, mellan länder i utvecklingsfasen eller industriland.
Bild från svt.se
