Ett år äldre i en galen värld och senast igår, när gamla låtar spelades, så undrade jag vart tiden tar vägen.
Med entusiasm spelar jag Sandie Shaw, Simon & Garfunkel, Connie Francis och Sven-Ingvars för barnen, som alla suckar högt över att jag aldrig spelar någon ny musik.
Wiehe och Afzelius godkänns förmodligen på grund av att de är lätta att följa med i.. för Sven-Ingvars är verkligen svårbegripliga. Berättar alltid för alla som orkar lyssna att jag, JAG, blev uppdragen på scenen av Sven-Erik och där fick en puss. Barnen skriker rakt ut att det är äckligt.
Han lever inte längre.
Härom dagen kom beskedet att Gösta Linderholm har lämnat detta livet och det är med en sorg jag kan se att det varje år försvinner någon som för mig har betytt något.
Inte för att jag har känt någon av dem personligen, men för att deras musik har påverkat mig på olika sätt.
Jag försökte hitta texten till Linderholms Ungkarlsdröm UPA (Utan Personligt Ansvar) och hittade ett blogginlägg av mig själv från 2013. Sju år sedan och jag förstår inte vad som har hänt.
2020 har varit ett år som enligt mig har präglats av katastroftänk.
Jag som vanligtvis har det för mycket saker förstår absolut ingenting för som jag ser det så är det bara att titta på statistiken. Restriktioner sätts upp och råd saluförs, men när de som ger råden eller tycker något inte själv följer det så ställer det till det endel.
Jag skulle aldrig säga något om den som varken går och handlar eller tränar, för jag litar på att den enskilda individen tar det ansvar som behövs. Alltså, är du sjuk så var hemma, men som det ser ut nu känner jag mest sorg för alla de företagare som har det oerhört tufft nu.
Vissa jublar men många har fått det sämre.
Vissa jublar men många har fått det sämre.
Julen som ska spenderas med familjen har för många blivit en ännu mer ensam tid. Ensamhet och känslan av att ingen egentligen bryr sig.
Jag ser saker positivt och hoppas på ett år till.
Om ett år vill jag kunna skriva att jag klarade mig ett tag till!
Jag vill även att familj och vänner ska göra det, för allt annat känns fruktansvärt.
Jag tror att detta året har lärt många att se perspektiv.
Tiden har funnits för reflektion och förhoppningsvis har det gett människor tröst.
Barnen har blivit ett år äldre, jag har hunnit läsa ett och ett halvt år till specialpedagog och är nu halvvägs. Jag har blivit offentlig med att jag representerar Medborgerlig Samling och lyckades komma in i partistyrelsen, vilket har gett mig oerhört mycket nya erfarenheter.
Tänk, ett helt gäng som tror på individen!
Som har humor och högt i tak.
Jag är lyckligt lottad.
Nästa år önskar jag mig ingenting.
Jag hoppas att allt ska fortsätta snurra och att människor lär sig uppskatta den tid som är nu.
Allt kan förändras väldigt snabbt och många gånger blir det inte till det bättre.
Ta hand om era nära och kära för detta livet går många gånger alldeles för fort.
Tack för denna tiden och ett gott nytt 2021!
Bild från svt.se
