lördag 13 juli 2013

Att välja rätt yrke.

"Vården har blivit en plats utan värdighet". Det är överskriften på artikeln som jag länkat. Min första tanke är att överskriften syftar på att patienterna inte skulle ha det bra men när jag läst igenom den känns det mer som att den syftar till personalen inom vården.

Texten berättar om en vanlig dag. Jag kan inte säga någonting om den för jag vet inte hur det fungerar. Jag känner dock att mycket är hur man själv väljer att se det.
Jag jobbar som lärare och i princip alltid när jag hör något om mitt yrke får jag bara höra negativa saker. Allt är jobbigt och lärare har det fruktansvärt.
Jag är lärare men älskar mitt yrke. Jämför jag med de andra yrken jag jobbat med är lärarjobbet det helt klart bästa. Det är inte det stressigaste, inte det tyngsta och inte det värsta på något sätt. Likadant tänker jag om denna debattartikel. Jag betvivlar inte att hon upplever det såhär men det hade varit intressant att få höra övrig personal på hennes avdelning. Det finns alltid mer än en sida och ofta tror jag det hela bygger på hur man själv väljer att se på någonting.

Det finns de som hatar hösten och regn. De kommer hur de än gör alltid tycka så. Jag älskar hösten och tycker om när det regnar. Synen är så olika på samma saker.
skl.se
Hur det går till inom vården är jag hyfsat insatt i. Min tanke när jag läser texten är att det bör vara mer kontroller. Fungerar inte en avdelning så lägg ut den på entreprenad och se om någon annan har bättre lösningar. I de fall detta har blivit lösningen så har det blivit bättre enligt min erfarenhet. Ska jag ta exemplet med att gå till RMC, Reproduktionsavdelningen på Malmö sjukhus eller Cura, som utför samma men privat är skillnaden så markant så det är löjligt. Från att ha blivit behandlad som en sill på ett rullande band för att RMC hade så väldigt mycket att göra att de knappt kunde vara trevliga till en klinik där du behandlades som om du kom hem till någon.
Jag vet att det röda blocket skriker när någon säger entreprenad men jag är säker på att det är en lösning. Det jag ser i texten är uppenbarligen en ledningsfråga. Trivs inte personalen blir det inte bra. Trivs man orkar man med mer. Textförfattaren skriver att hon inte känner sig värdig längre och det är hennes upplevelse. Det är upp till hennes chefer att ändra på den stämning som nog finns på den avdelningen. Jag tror att den som verkligen trivs med sitt jobb klarar fler påfrestningar och orkar mer. Det kanske är bättre att de som vill får testa ett annat jobb för att se om det gör dem gladare. Någon annan får då deras plats och kanske kan höja stämningen.

Jag tror det mesta är hur man själv väljer att se något.

http://www.aftonbladet.se/debatt/article17107952.ab