Du måste vara perfekt!

Hakelius sätter hammaren nästan rätt på spiken. Jag är politiker men jag väljer hellre att kalla mig för förtroendevald då det faktiskt är rösterna från människor i främst kommunen som gett mig den plats jag har. Politik har varit ett av mina stora intressen sedan tonåren och det är viljan att förändra det jag tycker är fel som driver mig. Rätt självklart är det de frågor som jag själv har ett stort intresse i som är den största drivkraften men desto mer intresserad jag har blivit desto fler ämnen är det som kommit i mitt blickfång.

Hakelius skriver att politiker är livrädda för att göra fel. Är det konstigt?
Oavsett vad någon röstar eller vilket parti någon tillhör så är det vanliga människor man röstar på.
Människor är inte skapta perfekta och gör ofta fel.
Som politiker/förtroendevald får du inte det.

Du kan aldrig säga något som kan tolkas fel för den som vill misstolka kommer göra det. Är den personen inom media ställs man till svars. Oavsett vad du då skulle säga är du dömd om media har bestämt sig för att du har gjort fel.
Du kan aldrig skriva en mening som kan plockas ur sitt sammanhang för att användas mot dig. Kan den meningen tolkas till din nackdel så kommer media göra det. Har ett media börjat snurra den kvarnen kommer snart alla andra efter. De kommer jaga dig tills du inte orkar mer.
Den som en gång hamnat i kvarnen och blivit mald kommer passa sig väldigt noga för att göra om det misstaget igen. Om personen ifråga får vara kvar.
Det finns inget överseende med att händelsen kan vara många år gammal eller att en mening är tagen ur sitt sammanhang. Det är ytterst få som bryr sig om det och uttryck som "ingen rök utan eld" och "man kan inte lära gamla hundar sitta" dyker upp. Har du en gång tyckt på ett visst sätt eller gjort något är du för evigt dömd.
Ska den som vill bli politiker komma på det i tioårsåldern för att sedan leva ett perfekt liv?
Hur bra hade den politikern varit?
Hade den kunnat representera ett folk som inte är perfekt?
De förtroendevalda ska representera folket och spegla dem.

Media, som i mina ögon främst ska vara de som för fram nyheter, väljer ständigt att bli en giljotin istället. De ger sig inte förrän några huvuden har rullat och de bygger väldigt gärna upp scenarior kring en händelse som de sedan framför som en sanning. En rättelse blir bara en liten notis i tidningen.

Stämmer det då att man som politiker är rädd?
Jag har ingen hög position men instämmer.
Sist jag skulle fylla i försäkringspapper ringde jag fyra gånger för att kolla så att jag verkligen inte "fuskade" när jag fyllde i uppgifterna. Jag kan bli hängd för minsta lilla fel.
Jag har inte alltid tänkt på det viset men det har med åren blivit så.
Jag har blivit bränd och skyr elden.
Varje gång jag skriver om ett ämne som av någon kan anses som kränkande eller nedlåtande får minst en annan person läsa det inlägget innan det går upp på bloggen. Allt för att det inte ska bli fel.
De som känner mig vet att jag älskar i princip varenda männsika på jorden.
Jag är naiv och ser det goda i de flesta.
Jag slätar hellre över när andra gör misstag än hänger dem.
Jag har alltid varit en festprisse som trivs med människor runt omkring mig i princip hela tiden. Jag slutade dock att dricka offentligt när jag på allvar insåg att jag ville syssla med politik. Jag kan visst dricka en öl men där går gränsen. Dricker jag, de få gånger jag gör det, är det på slutna fester där jag känner de runt mig eller litar på dem. Jag vet att minsta felsteg kan rasera det jag jobbat för så länge.
Mitt stora problem kommer till att vara tyst.

sverigesradio.se

Jag har väldigt svårt för att inte säga vad jag tycker när det är något.
Jag skulle aldrig döma en person efter vad de röstar utan efter hur de är som personer.
Då har jag ändå väldigt hög "smärttröskel" med vad man ska göra för att jag ska tycka illa om en person. Jag tål dock inte falskhet och människor som säger en sak men gör en annan.
Jag tycker ALLA människor är lika mycket värda oavsett vilka de är.
Många människor påstår att de tycker det men har ändå agg mot människor de kanske aldrig har träffat för att de tycker om fel musik, röstar på "fel" (vem bestämmer det?) parti eller har märklig klädstil.

"Jag undrar om det inte är det här som har blivit demokratins kärna: Inte att rösta vart fjärde år, utan att gotta sig åt att överhet­en numera lever i konstant skräck för att trampa fel."

Ja, vad är då demokrati?
Att aldrig våga säga vad man tycker med risken att bli hängd?
Demokrati är för mig att alla får rösta på det parti de själv vill och bli accepterade för det. Demokrati är att följa folkets vilja. Som politiker är du förtroendevald. Du har fått folkets röst att föra fram just deras vilja. Jag hoppas att det i framtiden ska slutas med denna hetsjakt så fort någon gör minsta fel. Alla människor gör fel och det är lika bra att inse det.
Alla människor kan förändras och byta stig i livet.
Det är inte upp till mig att döma dem och jag tycker verkligen inte att det är medias heller.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/johanhakelius/article17094252.ab