lördag 21 januari 2017

Hör inte, ser inte och ställer inga relevanta frågor.

Tydligen är jag fyrtiotalist, främlingsfientlig, man, arg och har ett brinnande hat gentemot regeringen Reinfeldt. Jag tillhör den ultranationalistiska kärnan i Sverige.

Nej, jag lämnade aldrig Moderaterna för jag anser inte att Sverigedemokraternas familjepolitik passar mig. Jag är nämligen så liberal i många frågor att jag inte passar in någonstans.
Jag tycker att jag själv kan bestämma över min kropp, kan hantera diverse mindre nyttiga produkter själv, kan avgöra när mitt liv ska avslutas och jag tycker att alla andra ska få samma möjlighet. Försök hitta det i ett parti.
Det finns inte i Sverige.

Jag hatar inte någon utan anser att det ordet mest används av människor som inte kan uttrycka sig. Tillsammans med det ordet... kategoriserar jag även ordet rasist.
Det är något du använder mot människor som inte delar din uppfattning.
Det används för att döda en debatt som kunde lett till något bra.
Det används för att prata illa om andra.

Jag anser att talet med "det öppna hjärtat" blev en katastrof för mitt parti.
Det talet gjorde att vi tog ett stort steg in i en miljöpartistisk flummighet utan några gränser. Plötsligt gjorde min röst att vi skulle mobba andra människors åsikter för att styra med människors vars åsikter jag kämpat emot under de snart tjugo år som jag varit politiskt aktiv.

Alla som tyckte så blev tystade och få var de av mina riksdagsledamöter som vågade säga emot. De som borde berätta för Stockholmarna att deras politik inte fungerade ute i landet, de böjde på nacken och röstade med något som inte var förankrat hos medlemmarna.
I mångt och mycket är det fortfarande så och tyvärr känns det många gånger som om det inte är partiet som styr frågan utan var man är bosatt.
Jag vill inte sänka åldern för allmän förskola men mitt parti vill det.

När jag blev medlem i Moderaterna stod vi för den invandringspolitik vi nu har igen och jag välkomnar den. Moderaternas totala urspårning har nu äntligen kommit rätt. Jag förstår att det blir ett problem för de människor som charmades av en molnkommunism som inte fungerar i ett normalt samhälle.

Sverige kan inte hjälpa alla och de vi ska hjälpa, de ska få riktig hjälp och inte någon form av konstgjord andning som inte fungerar. Det är inte ansvarsfullt.
Tycker man att den politik som förs idag är fel, välkomnas man säkert både av Miljöpartiet och Vänstern.

Det Sverige vi idag läser om i alla tidningar, ser på nyheterna och på sociala medier. Det har vi Reinfeldts regering att tacka för.
Det må vara jag som är löjlig eller överkänslig men jag går inte ut längre.
Jag är inte rädd för alla människor som kommit till Sverige för barnen och kvinnorna anser jag ska få se hur ett liv verkligen kan levas. En värld där mannen inte styr och där de får ha en utbildning och ett eget liv.
Jag är rädd för alla dem som inte respekterar mig som kvinna.
Som inte respekterar barnen. Rädd för dem som väljer att bara stirra när jag går förbi men som sedan hälsar trevligt på min man. Rädd för dem som inte förstår att min kropp är min tills jag väljer att dela den med någon annan.
De snart sista tre åren är polisen och blåljuset i byn flera gånger varje vecka.
Barnen reagerar inte längre när de ser ett utryckningsfordon.
Media vägrar skriva om någon av utryckningarna trots att en avkörning genererar en artikel.
En politikers dumma kommentarer kan bli artiklar i en hel vecka medan ett knivslagsmål inte ens blir en notis. Detta är jag rädd för.
Denna skillnad gjordes inte förr men nu finns den där som en tydlig vägg.
Hade jag blivit antastad på byn hade de som gjorde det inte fått något straff.
Rädslan är att barnen skulle vara med om det skulle hända någonting.
Min rädsla kanske är oberättigad, men säg det till kvinnan på Gotland.
Till alla flickorna på festivaler runtom i Sverige.
Berätta för dem att samhället är bra nu och att dessa problem alltid har funnits.
Ni lurar inte någon.

Helena, sanningssägaren, tyckaren och Moderaten, anser uppenbarligen att samhället ser bra ut nu.
Det gör inte jag, men jag skulle inte hata henne, kalla henne miljöpartist eller sextiotalistisk flowerpowerinspirerad tant heller.
Jag respekterar helt enkelt hennes åsikt, men jag håller inte med henne om den.
Tänk att demokrati är så jobbigt för vissa att man hellre anser att de som röstade "fel" är idioter istället för att fundera över vad man själv gjorde som inte var rätt.
Skrämmande.

Jag hoppas att mitt parti förstår att människor inte anslöt sig till SD för att de som väljare är idioter utan för att de med skräck såg det parti de brukade rösta på förvandlas till en kombination av de tre aporna som tillsammans håller för munnen, öronen och ögonen.
Moderaterna slutade lyssna, slutade se och slutade ställa frågan "Varför?".

Ska vi vinna i ett val måste vi bli trovärdiga igen och det är fortfarande en lång väg tillbaka.
Vägen kommer dock bli mycket längre när enskilda medlemmar envisas med att tro att de är lite bättre och lite smartare än alla andra.
Sänk huvudet och prata med människor som jämlikar istället.

http://www.expressen.se/debatt/sluta-sorja-de-som-lamnat-m-for-sd/