Jag är född och uppvuxen i Hällevik.
Jag började högstadiet i Mjällby och hamnade där i en väldigt bra klass, enligt mig själv.
Vi hängde ihop rätt bra och i nian åkte vi på klassresa till fjällen för att åka skidor.
Hur lärarna gick med på det förstår jag inte än idag men roligt hade vi!
I min klass gick en kille från Hörvik.
En spelevink som alltid var glad och som skrev snyggare än de flesta.
Han var även grym på att rita.
Han tatuerade sig redan på högstadiet och fortsatte sedan med detta.
En genomsnäll person.
David.
Sedermera kallad för Mr Fun efter registreringsskylten på sin bil.
Hans intresse var bilar och det han åstadkommit är i mina ögon riktigt häftigt.
Han har vunnit hur mycket priser som helst för sina bilar och hur han har designat dem.
David hade oturen att få hjärntumörer.
Inte en, utan många.
Läkarna gav honom inte lång tid kvar att leva och trots otaliga behandlingar blev han inte fri från cancern även om han levde. Media följde honom och skulle göra reportage.
Alla var intresserade.
Han fick köra Gumball, ska köra fler, och berättade öppet att han tänkte leva sitt liv så länge som det gick.
Många följde Davids resa.
I veckan stötte jag på min före detta klasskamrat och undrade varför han inte är på Facebook längre.
Även om jag helst hade träffat alla personligen så hinns det inte med och Facebook är ett bra komplement tillsammans med annan social media.
Det är häpnadsväckande när man inser att han inte längre är intressant för media.
Han överlevde ju.
Han överlevde dessutom inte på ett sätt som media anser vara korrekt.
Människor ställer därutöver krav på honom som om han vore en Gud.
Tänk att det finns artiklar som påstår att du får cancer av socker trots att det borde betyda att nästan varenda människa på jorden skulle vara död. Dessa sprids.
Det finns artiklar som berättar om kost, dieter och sätt att överleva.
När det då finns en man, som uppenbarligen överlevt på grund av alternativa mediciner, då väljer media att lägga kalla handen på.
David fick cannabisdroppar och någon annan form av droppar.
Ett alternativ som inte används i Sverige och ingen kan kanske säga exakt vad som gjorde honom frisk, men han är frisk. Efter alla år av strålbehandlingar så försvann plötsligt tumörerna när han började ta dessa och iomed det så valde alla som följt honom att antingen ignorera honom, eller tro att han skulle bota de döda.
Finns det ingen hejd?
Artikeln nederst handlar om Ida.
Hon var dömd till samma öde som David och gjorde media den stora lyckan genom att slutföra det som sades. Hon överlevde inte och därmed fick hon sitt jättereportage.
De fick den snyfthistoria de ville ha.
Jag brukar säga att media är partiska. Nu kan jag lägga dit att de även är tragiska i många syften.
Man kan skriva kilometrar om hur människor försöker överleva men när de sedan gör det, då är de inte intressanta längre. Samtidigt skriver de och skriker efter fler positiva nyheter för att väga upp skjutningar, våldtäkter och mord.
Man kanske skulle se över sin pressetik lite?
Jag är oerhört glad för Davids skull och hur han blev frisk är för mig inte viktigt.
Det viktiga är att han lever. Oavsett vad media tycker om det eller metoden han blev frisk på.
Heja dig David!
Sverige behöver människor som inte ger upp.
https://www.svt.se/special/idas-langa-avsked/
http://www.bilsport.se/artikel/david-mr-fun-persson-friskforklarad-fran-sin-cancer/
Jag började högstadiet i Mjällby och hamnade där i en väldigt bra klass, enligt mig själv.
Vi hängde ihop rätt bra och i nian åkte vi på klassresa till fjällen för att åka skidor.
Hur lärarna gick med på det förstår jag inte än idag men roligt hade vi!
I min klass gick en kille från Hörvik.
En spelevink som alltid var glad och som skrev snyggare än de flesta.
Han var även grym på att rita.
Han tatuerade sig redan på högstadiet och fortsatte sedan med detta.
En genomsnäll person.
David.
Sedermera kallad för Mr Fun efter registreringsskylten på sin bil.
Hans intresse var bilar och det han åstadkommit är i mina ögon riktigt häftigt.
Han har vunnit hur mycket priser som helst för sina bilar och hur han har designat dem.
David hade oturen att få hjärntumörer.
Inte en, utan många.
Läkarna gav honom inte lång tid kvar att leva och trots otaliga behandlingar blev han inte fri från cancern även om han levde. Media följde honom och skulle göra reportage.
Alla var intresserade.
Han fick köra Gumball, ska köra fler, och berättade öppet att han tänkte leva sitt liv så länge som det gick.
Många följde Davids resa.
I veckan stötte jag på min före detta klasskamrat och undrade varför han inte är på Facebook längre.
Även om jag helst hade träffat alla personligen så hinns det inte med och Facebook är ett bra komplement tillsammans med annan social media.
Det är häpnadsväckande när man inser att han inte längre är intressant för media.
Han överlevde ju.
Han överlevde dessutom inte på ett sätt som media anser vara korrekt.
Människor ställer därutöver krav på honom som om han vore en Gud.
Tänk att det finns artiklar som påstår att du får cancer av socker trots att det borde betyda att nästan varenda människa på jorden skulle vara död. Dessa sprids.
Det finns artiklar som berättar om kost, dieter och sätt att överleva.
När det då finns en man, som uppenbarligen överlevt på grund av alternativa mediciner, då väljer media att lägga kalla handen på.
David fick cannabisdroppar och någon annan form av droppar.
Ett alternativ som inte används i Sverige och ingen kan kanske säga exakt vad som gjorde honom frisk, men han är frisk. Efter alla år av strålbehandlingar så försvann plötsligt tumörerna när han började ta dessa och iomed det så valde alla som följt honom att antingen ignorera honom, eller tro att han skulle bota de döda.
Finns det ingen hejd?
Artikeln nederst handlar om Ida.
Hon var dömd till samma öde som David och gjorde media den stora lyckan genom att slutföra det som sades. Hon överlevde inte och därmed fick hon sitt jättereportage.
De fick den snyfthistoria de ville ha.
 |
| svt.se |
Jag brukar säga att media är partiska. Nu kan jag lägga dit att de även är tragiska i många syften.
Man kan skriva kilometrar om hur människor försöker överleva men när de sedan gör det, då är de inte intressanta längre. Samtidigt skriver de och skriker efter fler positiva nyheter för att väga upp skjutningar, våldtäkter och mord.
Man kanske skulle se över sin pressetik lite?
Jag är oerhört glad för Davids skull och hur han blev frisk är för mig inte viktigt.
Det viktiga är att han lever. Oavsett vad media tycker om det eller metoden han blev frisk på.
Heja dig David!
Sverige behöver människor som inte ger upp.
https://www.svt.se/special/idas-langa-avsked/
http://www.bilsport.se/artikel/david-mr-fun-persson-friskforklarad-fran-sin-cancer/
