tisdag 25 februari 2020

Vad är egentligen problemet?

Saklig kritik är något som enligt mig är bra.
Även om man inte gillar det så måste man förstå att människor inte alltid tänker likadant och jag är uppvuxen med att jag skulle kunna säga till kungen att han har fel, bara jag gör det på rätt sätt.
Jag kan inte lägga in svordomar, könsord och diverse tillmälen utan får vara korrekt.
"Jag tycker att.."
Inget konstigt med det.
svt.se

Tydligen gäller detta alla utom det statligt ägda.
Sveriges radio och Sveriges television ska nämligen samtliga klara sig undan vilken form av kritik som helst och det blir lite absurt när de som blir kritiserade, själv är de som ska rapportera om det. Där kan man sätta en bock för det där med opartiskhet.

Sverigedemokraterna har alltså kritiserat vissa inslag i de statligt ägda kanalerna.
För mig är det inget bekymmer alls och jag tycker det är märkligt när alla partier ser det som ett bekymmer och ett hot mot demokratin.
Finns det inget att dölja så är det väl inte fel att de blir synade!?
Faktum är dock att jag håller med deras representant.
Jag anser att media i Sverige många gånger är partiska.
Jag kan till viss del räkna bort kvällstidningar och andra privata medier, men den statliga borde alltid vara väldigt noga med att inte ha en ensidig rapportering.
Jag har dock ofta gjort detsamma och hade gärna sett att någon oberoende part, som inte är ägd av staten eller inom samma yrkeskategori, kontrollerade innehållet i det som sänds.

Nej, jag anser inte att politiken ska styra vad som sänds men det är inget konstigt om politiken ifrågasätter och undrar då summan public service får varje år kommer ifrån skattebetalarna. Skattebetalarna representeras av våra politiker.
För mig är det därför sunt att det ifrågasätts.

Exemplen är nämligen många på när det inte är bra.
Under vågen 2015 fick jag sluta titta på Lilla aktuellt.
I samtliga avsnitt under en termin handlade allihop om att vi borde hjälpa så många flyktingar som möjligt. Det får självklart vem som helst tycka, men jag upplevde det som väldigt styrd propaganda för vad som var bäst för Sverige. Den var då styrd av journalisterna i programmen.
Bristen på saklig framställning i olika brott och förklaringar kring dem har jag ifrågasatt under flera år. "Mannen som överföll kvinnan i parken bar en grön jacka och blå jeans".
Så kunde en beskrivning se ut.
Frågan blir då om public service tycker det är viktigast att skydda offret eller förövaren.
Alla förstod att det handlade om att skydda förövarens etnicitet men ingen sa något.
Jag tyckte synd om brottsoffret.
Hur förövaren ser ut eller vilken religion denne har står underordnat det brott personen har begått. Vill man inte frontas så ska man inte begå brott.
Det kan inte vara svårt.
Problemet blir när då public service gör skillnad.
Ännu värre är att de inte inser det själv och sedan blir förnärmade när någon ifrågasätter deras yrke och vad de gör. Jag anser att de borde vänja sig för i min värld ska alla kunna granskas.

Tänk om jag gjorde likadant när Skolverket kom.
"Jag känner mig kränkt över att ni inte tror att jag sköter mitt jobb på ett bra och opartiskt sätt!"
Eller hur.. jag hade fått söka ett nytt jobb.

Enligt mig ska ingen skyddas och så länge public service är betalt av skattemedel, så har vi som är skattebetalare rätt att få veta varför pengarna läggs på det som det gör.

https://www.svt.se/kultur/aven-m-och-kd-kritiska-mot-sd-s-public-service-forslag