fredag 18 januari 2013

Depressioner och självmord

mosskin.se
I måndags hoppade en man framför tåget i östra Blekinge. Tragiskt inte bara för personen själv utan främst i mina ögon hans anhöriga. Vi har nästan ett bälte från Fjälkinge till Sölvesborg där detta annars händer väldigt ofta. Tyvärr. Varför vet jag inte men det är väl lätt att ta sig fram till tåget just här eller mår vi sämre än på andra ställen.
Jag har verkligen letat för att hitta det jag minns svart på vitt men gör det inte. Jag kan därför inte svära på att det stämmer till hundra procent men någon sanning är det i det. I Etiopien ligger medellivslängden strax över femtio år, ungefär vart tionde barn dör vid födseln och självmordsstatistiken är så gott som noll. Varför?

Min tro är att vi har det för bra. Som jag minns det frågade de en man från Etiopien om just självmord och varför Etiopien hade så få som tog sitt eget liv. Han var då väldigt frågande men frågade sedan reportern varför någon skulle ta sitt liv när de varje dag fick kämpa för att överleva. Låter väldigt logiskt i mina öron. När du inte har mat och tak över huvudet funderar du nog inte över hur dåligt du faktiskt har det för då går du under.


Det jag vänder mig väldigt mycket emot är sättet man väljer att ta sitt liv på. Ok om du mår dåligt. Ok om du är sjuk och behöver hjälp. Ok att sjukvården och ditt sociala skyddsnät inte fungerar. Ok, du vill inte leva längre och tänker ta ditt liv.
Varför hoppa framför tåget?
Varför ta sitt liv på ett sätt som gör att någon annan kanske aldrig mer får sova gott.
För mig är det ett maximalt sätt att vara egotrippad på. Självmord är väldigt egotrippat. Vill du inte leva så fine men sköt det snyggt. Jag har mer än en i min omgivning som tagit livet av sig på andra sätt med vetskapen om att det är de närmst anhöriga och deras barn som ska hitta dem. Hur kan de?
De ger de andra psykiska problem resten av livet.
Varför ska deras själviskhet förstöra för andra?
Dessa människor har garanterat inte varit sjuka hela livet ooch någonstans måste det finnas sunt förnuft. Att jämföra detta med exempelvis cancer eller aids är för mig helt fel. Den som har en anhörig som kämpat in i det sista för sitt liv tror jag inte håller med. Jag gör det inte.
Hade jag varit trött på mitt liv kunde jag visst avslutat det men det skulle drabba andra människor så lite som möjligt. Det är inte min uppgift att förstöra för andra.

Jag har aldrig följt serier eller tvprogram precis men när jag var yngre hände det att jag tittade på Dr Phil ibland. Jag tyckte det var intressant att höra hans sida av andra människors problem och att se hur han uppenbarligen hjälpte andra människor genom att bara prata.
Min bild av honom dog fullständigt när det visade sig att han inte levde som han lärde.
Det är för mig höjden av hyckleri.
För mig finns det för många av dessa personer i sjukvården och psykiatrin. De har läst sig till något som låter bra och tjänar pengar men klarar inte att själv leva efter sina ord.
Hur ska han kunna säga till någon att man inte är otrogen för att det skadar partnern när han gör så själv? Hur ska han kunna säga att du ska vara ärlig när han inte klarar av att vara det själv? Det är för mig samma som att den som misshandlar ska hjälpa andra människor som blivit misshandlade. Det är för mig samma sak som att jag skulle propagera för en politik där alla ska arbeta men inte själv gör det och lever på bidrag. Vilket förtroende skulle jag få?
Till bland annat socionomprogrammet som finns här i krokarna ingår det intervjuer för att få en plats. Har du en för trasig bakgrund kommer du inte in och detta med all rätt. När tiden har lagt stora avstånd mellan det liv du lever nu och då har du en chans. De anser inte att den person som levt efter ett visst mönster kan hjälpa andra innan de själv är stabila. Jag önskar ofta att fler utbildningar fungerade så.