söndag 20 januari 2013

Kapten Klänning och Nora

Tyvärr dyker det med jämna mellanrum upp exempel på att svensk psykiatri inte fungerar på många sätt. Jag tror att det viktigaste på alla arbeten där jobbet inkluderar kontakt med människor är den personliga lämpligheten. Man ska ha ett mänskligt perspektiv på andra människor.
Att arbeta som terapeut innebär för mig en männska med en syn att alla människor är lika mycket värda. För mig är trovärdigheten viktig mellan i detta fall Nora och den terapeut hon ville ha.
Hon har, trots att hon var prostituerad innan, blivit utsatt för våldtäkt och misshandel av Sveriges då högste polis. Trots detta får hon inte en kvinnlig terapeut.
Varför?
Hade det varit tvärtom. En man som blivit utsatt för en våldtäkt av en kvinna hade jag förstått att han velat ha en manlig terapeut. Hade han blivit utsatt för våldtäkt av en annan man förstår jag om han hade velat ha en kvinna att prata med. En person som blivit utsatt för ett sådant här brott måste komma till någon som inte dömer dem för vad de varit med om eller vad som har hänt tidigare i deras liv. Det är helt ovidkommande då alla människor är lika mycket värda.

Värst i allt är hur många personer som misstrott henne och behandlat henne illa.
Varför har dessa personer kvar sitt jobb?
För mig är det att missköta sitt jobb på högsta nivå.
Personer inom denna bransch ska tycka om andra människor och behandla dem lika.
Det finns inga undantag på detta.
Jag skulle aldrig någonsin behandla människor olika och skulle jag gjort det är skillnaden att de har gjort mig eller familjen någonting. Jag hade ändå hälsat och varit som vanligt ute men den mentala dörren är stängd och de kommer aldrig in igen.
Skulle någon av dessa komma inom mitt yrke hade jag helt enkelt fått anmäla personligt jäv på det hela och bytt klass, plats eller helt enkelt fått svälja undan och ta det.
Inget konstigt för vi är alla vuxna.

Jobbar man inom psykiatrin inom något område; socinom, terapeut, psykolog etc ska man kunna ge sin patient hundra procent förtroende annars ska patienten kunna välja någon annan och jag tycker inte ens att de skulle behöva förklara sig varför.
Personlig kemi är så viktig. Personer inom dessa yrken borde vara perfekta.

Nora som våldtogs av Göran Lindberg eller Kapten Klänning som han kallas begärde en kvinnlig terapeut men blev nekad. Den som nekade henne det borde inte ha kvar sitt jobb. Hon borde fått prata med precis den hon vill. Någon som förstod henne och allra helst hade varit med om samma saker som henne för att verkligen förstå vad hon har gått igenom.

Bland det värsta som finns är när människor säger till mig att "de förstår". Jag säger aldrig det till någon annan om inte jag varit med om samma sak som den personen för då tycker jag att jag kan förstå. Den som blivit utsatt för misshandel, otrohet, våldtäkt, brott överhuvudtaget vet hur just det känns men inte någon annan. De kan ana hur det känns, men inte veta.

Jag träffade Göran Lindberg på en föreläsning för många år sedan och var väldigt imponerad av denna man när han var klar. Jag tror inte det var någon som inte var det och jag var framme efteråt och berättade för honom vad bra jag tyckte hans föreläsning var. Jag fungerar så. Jag måste säga till folk vad jag tycker oavsett om de bryr sig eller inte. När han blev dömd minns jag att det förklarade hur bra han visste hur det fungerar med den som blir misshandlad i ett förhållande.
Mycket av det han berättade kände jag igen.
Det var inte så konstigt egentligen. Han var ju experten.

Jag hoppas verkligen at "Nora" får upprättelse.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5414951
http://www.expressen.se/nyheter/nora-nekades-hjalp-for-att-hon-horade/
http://www.unt.se/enkoping/valdtagen-av-lindberg-vagrades-kvinnlig-terapeut-2228569.aspx