Jag skulle utan svårighet kunna offra mitt liv för att veta att alla de barn som far illa ska få det bra.
Jag blir totalt knäckt när jag ser att det som i mina ögon är barnets bästa inte efterlevs.
Att vara familjehem är verkligen inte alltid en dans på rosor men jag har en uppfattning om att alla som bestämmer sig för att bli det gör det av, förhoppningsvis, samma anledning. De vill hjälpa barnet och ser mer glädje än sorg med det.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5364778
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=5396136
Frågan ställs varför det är så svårt att hitta familjehem. Jag är inte förvånad. Det är bara att fråga ett par stycken som är familjehem för att få uppfattningen om att det inte är barnet som är placerat som är problemet utan socialtjänsten. Många jag pratat med upplever inte det stöd som skulle behövts vilket gör att när de får frågan om hur det är att vara familjehem så avskräcker de andra från att bli det. För mig är det socialen som bär detta ansvaret.
Jag har en god vän som jobbar med detta så jag vet att det är ett tufft jobb med många jobbiga beslut.
Att omhänderta ett barn i Sverige idag är inte lätt. Det krävs oerhörda utredningar.
Jag tror att familjehemmet behöver fler rättigheter. Skyldigheter finns det i massor men just rättigheter är det en stor brist på. De fall som har fått uppmärksamhet i media (tack media för det!) exempelvis med Marks kommun och fallet med flickan i Kalmar avskräcker väldigt mycket. Haddile är ett annat exempel. Det sägs att allt alltid görs för barnets bästa.
Hade varit kul att se en undersökning om vad familjehemmen har för åsikt om detta.
Jag är rätt övertygad om att de inte tänker likadant.
Jag blir totalt knäckt när jag ser att det som i mina ögon är barnets bästa inte efterlevs.
Att vara familjehem är verkligen inte alltid en dans på rosor men jag har en uppfattning om att alla som bestämmer sig för att bli det gör det av, förhoppningsvis, samma anledning. De vill hjälpa barnet och ser mer glädje än sorg med det.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5364778
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=5396136
Frågan ställs varför det är så svårt att hitta familjehem. Jag är inte förvånad. Det är bara att fråga ett par stycken som är familjehem för att få uppfattningen om att det inte är barnet som är placerat som är problemet utan socialtjänsten. Många jag pratat med upplever inte det stöd som skulle behövts vilket gör att när de får frågan om hur det är att vara familjehem så avskräcker de andra från att bli det. För mig är det socialen som bär detta ansvaret.
Jag har en god vän som jobbar med detta så jag vet att det är ett tufft jobb med många jobbiga beslut.
Att omhänderta ett barn i Sverige idag är inte lätt. Det krävs oerhörda utredningar.
Jag tror att familjehemmet behöver fler rättigheter. Skyldigheter finns det i massor men just rättigheter är det en stor brist på. De fall som har fått uppmärksamhet i media (tack media för det!) exempelvis med Marks kommun och fallet med flickan i Kalmar avskräcker väldigt mycket. Haddile är ett annat exempel. Det sägs att allt alltid görs för barnets bästa.
Hade varit kul att se en undersökning om vad familjehemmen har för åsikt om detta.
Jag är rätt övertygad om att de inte tänker likadant.
