Ett liv är heligt. Absolut. Jag är den förste till att skriva under på det och med min tro om karma och återfödelse ska man värna allt levande och se till varje levande tings bästa. Självklart. Jag tycker att varje individ själv vet vad som är bäst för dem även om det finns vissa regler för vad som ska vara en bra gräns.
Den allmänna motionstiden slutade i fredags och jag brukar ha som mål att försöka ta mig igenom alla. I år blev det 3548 motioner vilket betyder att det tar en hel del tid. Jag kan inte påstå att jag läser vartenda ord i dem och med tanke på att i princip alla kommer bli avslagna är det förmodligen ingen större mening men jag tycker det är bra att hålla sig ajour. Jag försöker att inte titta vem som har skrivit motionen utan bara bilda min uppfattning om innehållet för att inte vara eller bli partisk. Jag vill inte döma något efter vad min tanke om partiet säger innan.
Jag hittar en del motioner som jag håller med om och tycker är bra. Kom dock till en gällande abortlagstiftningen i Sverige och jag blir mörkrädd att det finns de som har så, enligt mig, dålig koll. Ibland syns det så tydligt att någon läst på om informationen som finns men sedan aldrig varit med om det i verkligheten. Det finns mycket som ser ut som en sak på pappret men är en helt annan i verkligheten. Vår svenska abortlagstiftning tycker jag är bra och jag tycker absolut inte den ska sänkas.
I Sverige är det "fritt fram" att göra en abort. Inte så länge du vill utan fram till vecka arton. De första veckorna efter att en graviditet är konstaterad kan man ta en tablett för att kroppen ska stöta bort embryot men det får ofta även göras en skrapning. Det sistnämnda har jag gjort när jag fått missfall och det är inte en trevlig upplevelse. På motionsskrivarna låter det som att man söker vården, åker dit och tar en tablett och sen bara traskar hem igen. De missar att personen som kommer dit ska ta sitt beslut, stå på sig att de inte vill ha barnet för sjukhuspersonalen trycker på att barnet ska behållas, få förklara sig i omgångar för läkare och sjukvårdspersonal, förklara varför, bli ifrågasatt, få en tid att återkomma, bli ifrågasatt igen för att antingen bli inlagd eller sitta framför läkaren och ta en tablett som dödar det liv som finns inuti. Helt klart jätteenkelt och något de flesta kvinnor gärna vill göra många gånger i sitt liv. Allra helst vill alla kvinnor göra detta i vecka arton och det är därför det är ok så länge. Det ultimata för psyket måste ju vara att föda ut fostret och titta på det. Jag är ironisk.
För den som nu tror på feminism i vilken form det nu än är (Tror det är uppe i runt tio-femton stycken olika sorter nu) är detta intressant då det är män och kvinnor som skrivit under motionen. Feminism är för mig totalt meningslöst och ett löjligt ord istället för att bara använda jämlikhet. För mig ska det vara jämlikt mellan könen i de saker det kan vara det. Exempelvis lika lön för lika arbete men jag skulle aldrig kalla mig för feminist och min uppfattning är att många inom politiken kallar sig det av rädsla för att annars bli hängda av media för att de inte är politiskt korrekta. Abort är för mig inget jämlikt. Det är kvinnan som bestämmer då det är hennes kropp som ska utsättas för ett ja eller ett nej. En graviditet eller inte. Självklart ska mannen kunna få tycka om de är ett par men i nio månader är det inte han som ska leva med sitt beslut utan det är hon. Därefter kommer en livstid. Det är hennes kropp. Förhoppningen är att de ska ta beslutet tillsammans men det fungerar tyvärr inte alltid så.
Att tro att en sänkning av gränsen för fri abort till vecka tolv är bra för någon ser jag som felaktigt. Det är inte ofta jag gör skillnad på könen men detta är en. Att ta beslutet att göra en abort är inte enkelt och jag skulle vilja höra dessa personer hitta en enda person som gladeligen åker till sjukhuset och lyckligt hoppar fram till läkaren för att säga att de inte vill behålla livet de har i magen. Märkliga människor finns det överallt och det finns garanterat de som använder abort som ett preventivmedel men min övertygelse är att en förändring i lagstiftningen inte kommer åt dessa. Motionärerna skriver att det dessutom skulle vara bra för kvinnan med en sänkt gräns då aborten är jobbig med smärtor för henne efter vecka tolv. Som jag ser det får kvinnan helt enkelt ta den konsekvensen då hon väljer detta. Att Socialstyrelsen ska ta beslut om en eventuell abort efter vecka tolv är för mig befängt. Det finns de som inte vet om att de är med barn då. Tyvärr. Jag hade önskat att det var annorlunda men det kan finnas väldigt mycket olika anledningar till att personen i fråga inte upptäckt det.
Jag är i grunden motståndare till abort då jag anser att livet är viktigt men det är just det. Livet. Den som lever ska få bestämma det och det är i detta fallet kvinnan. Känner hon att detta inte är något som passar in i hennes liv ska hon inte heller bli tvingad att behålla det. Det är självklart önskvärt att inte göra en abort när fostret är över fyra månader men alternativet är en förälder som kanske inte är kapabel att ta hand om sitt barn. Vad är då bäst för barnet? Det pratas så ofta om barnets bästa i vårt land och min övertygelse är att det är att inte födas. Jag har sett för många barn på alla skolor jag varit och jobbat som far illa. Självklart finns det de som har det bra ändå men barn ska enligt mig vara önskade. Bristen på familjehem till alla barn som lever och inte har det bra är hög.
Vi behöver inte fler barn som inte kan tas omhand. Tittar man på kartan över var det är förbjudet med abort ska man ha väldigt klart för sig var i världen det även finns flest barn som svälter ihjäl, är gatubarn eller blir barnprostituerade. Kina och Indien är undantagna på grund av överpopulation.
Kromosomtest kan göras på fostret och det gjorde vi av den anledning att vi inte hade orkat med en barn med en avvikelse hur hemska det än gör oss. Detta test görs så att svaret kommer precis i veckorna så att Socialstyrelsen ska ta beslutet som det ser ut idag och bara tanken på att de skulle kunna säga till någon i vecka tretton att de inte får göra abort då det inte finns synnerliga skäl, men de inte vill ha barnet, är för mig skrämmande och ett perfekt sätt att skapa verksamheter som gör detta olagligt. Att överhuvudtaget veta att beslutet kanske inte är ens eget när dessa personer får veta att de är gravida är hemskt. Barn ska aldrig någonsin känna att de är oönskade.
På pappret är en abort enkel och att bara sänka gränsen från vecka arton till tolv för att bestämma själv över beslutet ser enkelt ut men är för de flesta det inte i verkligheten. Deras uppfattning verkar dessutom vara att läkare gladeligen tycker att det är ok att göra abort. Det hade varit intressant att veta vilken erfarenhet dessa medelålders män har av en abort av något slag. Såvida ingen av dem från början varit kvinna har jag ytterst svårt att se att de har en aning om vad en abort innebär för de flesta som gör den.
Ska ett barn komma till världen är det kvinnans beslut och enligt mig ska barn få komma till världen önskade och av föräldrar som är kapabla att ta hand om dem. Jämlikhet. Jovisst, men inte i denna frågan och jag skulle vilja se hur många kvinnor som inte vill behålla fostret som vill veta att det inte är deras beslut, utan även mannens. Det är nog den enda fråga jag ställer mig helt på någons sida. Detta är enligt mig, kvinnans beslut, upp till vecka arton.
http://www.riksdagen.se/sv/Start/Press-startsida/pressmeddelanden/201314/3548-riksdagsmotioner-inlamnade/
Den allmänna motionstiden slutade i fredags och jag brukar ha som mål att försöka ta mig igenom alla. I år blev det 3548 motioner vilket betyder att det tar en hel del tid. Jag kan inte påstå att jag läser vartenda ord i dem och med tanke på att i princip alla kommer bli avslagna är det förmodligen ingen större mening men jag tycker det är bra att hålla sig ajour. Jag försöker att inte titta vem som har skrivit motionen utan bara bilda min uppfattning om innehållet för att inte vara eller bli partisk. Jag vill inte döma något efter vad min tanke om partiet säger innan.
Jag hittar en del motioner som jag håller med om och tycker är bra. Kom dock till en gällande abortlagstiftningen i Sverige och jag blir mörkrädd att det finns de som har så, enligt mig, dålig koll. Ibland syns det så tydligt att någon läst på om informationen som finns men sedan aldrig varit med om det i verkligheten. Det finns mycket som ser ut som en sak på pappret men är en helt annan i verkligheten. Vår svenska abortlagstiftning tycker jag är bra och jag tycker absolut inte den ska sänkas.
I Sverige är det "fritt fram" att göra en abort. Inte så länge du vill utan fram till vecka arton. De första veckorna efter att en graviditet är konstaterad kan man ta en tablett för att kroppen ska stöta bort embryot men det får ofta även göras en skrapning. Det sistnämnda har jag gjort när jag fått missfall och det är inte en trevlig upplevelse. På motionsskrivarna låter det som att man söker vården, åker dit och tar en tablett och sen bara traskar hem igen. De missar att personen som kommer dit ska ta sitt beslut, stå på sig att de inte vill ha barnet för sjukhuspersonalen trycker på att barnet ska behållas, få förklara sig i omgångar för läkare och sjukvårdspersonal, förklara varför, bli ifrågasatt, få en tid att återkomma, bli ifrågasatt igen för att antingen bli inlagd eller sitta framför läkaren och ta en tablett som dödar det liv som finns inuti. Helt klart jätteenkelt och något de flesta kvinnor gärna vill göra många gånger i sitt liv. Allra helst vill alla kvinnor göra detta i vecka arton och det är därför det är ok så länge. Det ultimata för psyket måste ju vara att föda ut fostret och titta på det. Jag är ironisk.
För den som nu tror på feminism i vilken form det nu än är (Tror det är uppe i runt tio-femton stycken olika sorter nu) är detta intressant då det är män och kvinnor som skrivit under motionen. Feminism är för mig totalt meningslöst och ett löjligt ord istället för att bara använda jämlikhet. För mig ska det vara jämlikt mellan könen i de saker det kan vara det. Exempelvis lika lön för lika arbete men jag skulle aldrig kalla mig för feminist och min uppfattning är att många inom politiken kallar sig det av rädsla för att annars bli hängda av media för att de inte är politiskt korrekta. Abort är för mig inget jämlikt. Det är kvinnan som bestämmer då det är hennes kropp som ska utsättas för ett ja eller ett nej. En graviditet eller inte. Självklart ska mannen kunna få tycka om de är ett par men i nio månader är det inte han som ska leva med sitt beslut utan det är hon. Därefter kommer en livstid. Det är hennes kropp. Förhoppningen är att de ska ta beslutet tillsammans men det fungerar tyvärr inte alltid så.
Att tro att en sänkning av gränsen för fri abort till vecka tolv är bra för någon ser jag som felaktigt. Det är inte ofta jag gör skillnad på könen men detta är en. Att ta beslutet att göra en abort är inte enkelt och jag skulle vilja höra dessa personer hitta en enda person som gladeligen åker till sjukhuset och lyckligt hoppar fram till läkaren för att säga att de inte vill behålla livet de har i magen. Märkliga människor finns det överallt och det finns garanterat de som använder abort som ett preventivmedel men min övertygelse är att en förändring i lagstiftningen inte kommer åt dessa. Motionärerna skriver att det dessutom skulle vara bra för kvinnan med en sänkt gräns då aborten är jobbig med smärtor för henne efter vecka tolv. Som jag ser det får kvinnan helt enkelt ta den konsekvensen då hon väljer detta. Att Socialstyrelsen ska ta beslut om en eventuell abort efter vecka tolv är för mig befängt. Det finns de som inte vet om att de är med barn då. Tyvärr. Jag hade önskat att det var annorlunda men det kan finnas väldigt mycket olika anledningar till att personen i fråga inte upptäckt det.
 |
| taringa.net |
Vi behöver inte fler barn som inte kan tas omhand. Tittar man på kartan över var det är förbjudet med abort ska man ha väldigt klart för sig var i världen det även finns flest barn som svälter ihjäl, är gatubarn eller blir barnprostituerade. Kina och Indien är undantagna på grund av överpopulation.
Kromosomtest kan göras på fostret och det gjorde vi av den anledning att vi inte hade orkat med en barn med en avvikelse hur hemska det än gör oss. Detta test görs så att svaret kommer precis i veckorna så att Socialstyrelsen ska ta beslutet som det ser ut idag och bara tanken på att de skulle kunna säga till någon i vecka tretton att de inte får göra abort då det inte finns synnerliga skäl, men de inte vill ha barnet, är för mig skrämmande och ett perfekt sätt att skapa verksamheter som gör detta olagligt. Att överhuvudtaget veta att beslutet kanske inte är ens eget när dessa personer får veta att de är gravida är hemskt. Barn ska aldrig någonsin känna att de är oönskade.
På pappret är en abort enkel och att bara sänka gränsen från vecka arton till tolv för att bestämma själv över beslutet ser enkelt ut men är för de flesta det inte i verkligheten. Deras uppfattning verkar dessutom vara att läkare gladeligen tycker att det är ok att göra abort. Det hade varit intressant att veta vilken erfarenhet dessa medelålders män har av en abort av något slag. Såvida ingen av dem från början varit kvinna har jag ytterst svårt att se att de har en aning om vad en abort innebär för de flesta som gör den.
Ska ett barn komma till världen är det kvinnans beslut och enligt mig ska barn få komma till världen önskade och av föräldrar som är kapabla att ta hand om dem. Jämlikhet. Jovisst, men inte i denna frågan och jag skulle vilja se hur många kvinnor som inte vill behålla fostret som vill veta att det inte är deras beslut, utan även mannens. Det är nog den enda fråga jag ställer mig helt på någons sida. Detta är enligt mig, kvinnans beslut, upp till vecka arton.
http://www.riksdagen.se/sv/Start/Press-startsida/pressmeddelanden/201314/3548-riksdagsmotioner-inlamnade/
