torsdag 27 augusti 2020

Med hjärtat i hembygden.

Kåsar, hamrar, fiskemuseum, doften av fisk och hav.
Hällevik är ett fiskeläge som varje år drar väldigt mycket turister.
Vi som bor här och på övriga Listerlandet inser att vi behöver dem några månader om året, men vi finns här alltid. Vi åker inte till Hällevik för att strosa rundor utan lever här året om.
Litet, mysigt och bekvämt.
Stranden, havet och stora skogar runt knuten.
Sölvesborgs kommun hade under flera år ett ledord som sa att vi skulle bli 20 000 invånare till år 2020. Det sprack av sig själv och för mig var det märkligt från början.
För mig handlar det nämligen om kvalité, inte kvantitet.
Måste vi bli fler?
Måste det byggas ut och lockas människor på alla möjliga sätt?
Kan vi inte bara se till att de som bor här och kommer hit får en maximal upplevelse?

Jag är född och uppvuxen i Hällevik.
Jag arbetar på skolan, mina barn går i skolan och hos dagmamma här.
Jag är aktiv i olika föreningar och vurmar för den hembygd som för mig är så otroligt viktig.
Jag älskar detta stället precis som det är.

Om jag vill bo i en glassig lägenhet med havsutsikt så får jag flytta dit där det finns.
Vill jag ha ett större utbud av restauranger, bio, fritidsaktiviteter... vad som helst. Då får ju jag flytta. Jag kan inte kräva att allting ska ta sig hit för då försvinner charmen med det som finns.

Planer finns, åter igen, på att bygga gigantiska komplex vid Hälleviks rökeri.
Jag förstår att pengar är det incitament som driver, vilket jag till viss del kan förstå.
Det kan inte vara roligt att ha en bit mark över som man snart kommer bli tvingad att göra iordning. De som driver detta är trevliga på alla sätt och vis, men för mig är det en så främmande tanke att man sätter ekonomiska incitament före det värde en plats har.
Om människor turistar här för att det är litet och gemytligt, vad händer då när det försvinner?

Samtidigt ska man vara på det klara med två saker.
De hus som redan ligger närmst vattenkanten, har enorma problem att ens få bygga om. Det är till och med så att hus har fått rivas invändigt för att sedan byggas upp nya inifrån och därefter har man rivit skalet. De hade nämligen aldrig fått bygglov för ett nytt hus på samma plats.

Intressant i det hela är också att nu sittande partier i Sölvesborg, var med och tog bort detta område från detaljplanen 2018.
På något mystiskt sätt har man nu fått in nya planer på området.
Hur har det gått till!?
Samma partier styr nu och plötsligt går man emot de beslut man själv varit en del i att ta.
Den stora frågan måste då vara varför.

Området som det nu finns tankar på att exploatera, ligger i ett guldläge i Hällevik.
Ett läge som hade blivit perfekt för ett litet grönområde med en liten scen till allsången. En lekplats för bygdens barn och sommargästerna.
Ett utökat område för jazzfestivalen.
Ett område där man likt området kring Sölvesborgsbron eller vid Inseglet i Nogersund, kunde gjort iordning ett soldäck med badmöjligheter.
Små röda bodar med oändliga möjligheter.
En liten pittoresk fiskeby som kunde förvandlats till ett ännu bättre fiskeläge, utan stora komplex.
Var finns känslan för det genuina?

Fiskeklubben blev klara med sin lokal förra året och den är fantastisk på alla sätt och vis. Den smälter in i samhället. Hade tankarna om rökeriet sett liknande ut så tror jag inte att någon hade protesterat. Mindre anpassade hus eller lägenheter likt dem i Hörvik, hade kanske fått någon äldre (om de hade haft råd) att röra på sig. Det som visas upp nu lockar bara sommargäster och gynnar inte på något sätt samhället som helhet.

Filmen och bilderna är en vision på åtta större hus.
Förra gången var det moderna hus på stora pålar ut i vattnet.
Känslan är noll.
Det lockar sommargäster som tänker vara här en tid på sommaren men som sedan inte bryr sig. De kommer dock klaga på vägen, lukten, att människor går nära dem.. vad som helst.
Alla som bor här har varit med om det.
Artiklar om att lille barnbarnet inte kan leka på vägen och att de nu kräver bulor på Havelidabacken.
Att huset ligger längs med den mest trafikerade vägen tänkte man inte på när man köpte ny sommarbostad. Klaga på fisklukten, ljuden och sätta upp nya regler för vad man själv tycker och tänker. Att det finns andra människor som bor här alltid bryr sig ingen om.
Är det för dessa personer vi ska anpassa oss?
Vi har nu Hanöhus som ska anpassas till några av dem.
Räcker inte det?

Det är nu någon kommer jämföra detta med silosarna i Sölvesborg.
Ja, där ska byggas i framtiden, men Sölvesborg är en stad och inget fiskeläge.
Jämför istället med Hörvik eller Nogersunds hamn och se hur bra det faktiskt kan bli!
Filmen är bara en vision, som är väldigt lik den förra.
Det visar dock på vad som är tanken och jag är inte intresserad av att förstöra mer i byn.
Kommunens största miss för många år sedan var att sälja Sjöstugan och göra om det till en privatbostad. Ingen känner sig välkommen att lägga sin handduk nära inpå där och platsen som var en självklar samlingspunkt blev ett platt fall.
Vill man flytta hit så välkommen, men inte i ett lägenhetskomplex framför all annan bebyggelse.

Exemplen är många på att detta inte passar och förhoppningsvis inser kommunens politiker vad de håller på att göra. Hade du besökt Koster om dessa komplex låg längst ut?
Varför inte sätta några kolosser framför Ystad Saltsjöbad?
På stranden i Hällevik?
Tidningen RES kallade Listerlandet för det nya Österlen och Hällevik var spjutspetsen i detta.
Jag vet inte ett ställe på Österlen där man lägger större komplex ytterst, då det förstör allt det som människor vill besöka.
Någonstans måste man inse att saker som inte passar in, totalt kan förstöra allt som var fint från början. Se butiksdöden och flykten från Kristianstad när den nya gallerian stod klar.
Då slutade jag åka dit.
Det stod ju plötsligt ett monster mitt i city som tog bort allt personligt.
Detsamma kommer hända här om det byggs på detta viset.

Jag kommer aldrig godkänna detta i Hällevik.
Medborgerlig Samling i Sölvesborg kommer aldrig godkänna detta.

https://www.youtube.com/watch?v=6vH1yKZl9sg
Hälleviks rökeri