Genus är modernt och något som ofta kommer upp. Flickor ska vara på ett visst sätt och flickor på ett annat. Tankarna har under några år varit att det är vi föräldrar som säger till barnen vad de ska göra eller leka med. Jag tycker detta är helt absurt.
Många anser att genustänket ska genomsyra och både dagis och skola ska anpassas för en neutral miljö. I fjol kom leksakskatalogen med helt neutrala bilder för att inte påverka varken barnen eller föräldrarna. Vilken tur vi har människor som tänker så när nu föräldrarna inte klarar det själv.
Fransmännen ifrågasätter starkt vad vi sysslar med och jag tror det på något sätt tillhör den urtypiska svensken som inte vill bråka med någon, inte sätta sig på tvären och helst ska göra allt så att alla kan känna igen sig på något sätt. Svensken är en typisk "hen" som aldrig ska vara i vägen. Jag gillar inte det ordet alls.
Det kommer aldrig hända igen, förmodligen då min erfarenhet av fransmän inte är den bästa, men de har helt rätt. Vad är vårt problem?
Varför är det flest kvinnor inom vården? Lärarkåren?
Varför är det mest män som är mekaniker?
Jag är helt övertygad om att det finns inbyggda skillnader som gör detta. Självklart kan det vara så att det finns undantag men om jag tittar mig runt omkring när jag jobbar så leker oftast pojkarna något betydligt mer livligt eller våldsamt än flickorna som mer än gärna sitter och ritar eller gör någon lugnare lek. Jag ser inget fel alls i det.
Vi är alla olika men på något sätt finns det något som styr när pojken tittar efter traktorn och flickan efter hästen och jag tror inte det är något vi kan ändra på genom könsneutrala kataloger eller förskolor. Vad är felet med att en pojke leker med bilar?
Jag tycker inte om färgen blått som jag anser vara kall och trist. Färgen existerar inte i mitt hem. Jag avskyr hårda och kalla material så allt med metall är bortplockat och det finns bara naturliga material kvar. Jag älskar rött, grönt, svart och bruna nyanser vilket genomsyrar allt jag gör. Så även kläderna i familjen. Jag tycker inte att en pojke måste ha en blå tröja och flickan en rosa men jag skulle aldrig kalla det för att jag tänker på genusperspektivet. Den dag barnen är tillräckligt stora för att själv välja får de välja vad de vill men jag kommer aldrig säga till dem vad de ska eller inte ska ha på sig i färgväg. Vill tösen ha en blå skjorta så varsågod.
Det handlar dock fortfarande inte om att jag tänker på genus.
Det ska bli intressant att se hur länge detta med genus är modernt denna gången.
Jag tycker man ska låta barnen välja själv och vill pojken leka med en traktor så gör det!
http://www.dn.se/ekonomi/franska-foraldrar-rasar-mot-svensk-leksakskatalog/
Många anser att genustänket ska genomsyra och både dagis och skola ska anpassas för en neutral miljö. I fjol kom leksakskatalogen med helt neutrala bilder för att inte påverka varken barnen eller föräldrarna. Vilken tur vi har människor som tänker så när nu föräldrarna inte klarar det själv.
Fransmännen ifrågasätter starkt vad vi sysslar med och jag tror det på något sätt tillhör den urtypiska svensken som inte vill bråka med någon, inte sätta sig på tvären och helst ska göra allt så att alla kan känna igen sig på något sätt. Svensken är en typisk "hen" som aldrig ska vara i vägen. Jag gillar inte det ordet alls.
.png) |
| mama.nu |
Varför är det flest kvinnor inom vården? Lärarkåren?
Varför är det mest män som är mekaniker?
Jag är helt övertygad om att det finns inbyggda skillnader som gör detta. Självklart kan det vara så att det finns undantag men om jag tittar mig runt omkring när jag jobbar så leker oftast pojkarna något betydligt mer livligt eller våldsamt än flickorna som mer än gärna sitter och ritar eller gör någon lugnare lek. Jag ser inget fel alls i det.
Vi är alla olika men på något sätt finns det något som styr när pojken tittar efter traktorn och flickan efter hästen och jag tror inte det är något vi kan ändra på genom könsneutrala kataloger eller förskolor. Vad är felet med att en pojke leker med bilar?
Jag tycker inte om färgen blått som jag anser vara kall och trist. Färgen existerar inte i mitt hem. Jag avskyr hårda och kalla material så allt med metall är bortplockat och det finns bara naturliga material kvar. Jag älskar rött, grönt, svart och bruna nyanser vilket genomsyrar allt jag gör. Så även kläderna i familjen. Jag tycker inte att en pojke måste ha en blå tröja och flickan en rosa men jag skulle aldrig kalla det för att jag tänker på genusperspektivet. Den dag barnen är tillräckligt stora för att själv välja får de välja vad de vill men jag kommer aldrig säga till dem vad de ska eller inte ska ha på sig i färgväg. Vill tösen ha en blå skjorta så varsågod.
Det handlar dock fortfarande inte om att jag tänker på genus.
Det ska bli intressant att se hur länge detta med genus är modernt denna gången.
Jag tycker man ska låta barnen välja själv och vill pojken leka med en traktor så gör det!
http://www.dn.se/ekonomi/franska-foraldrar-rasar-mot-svensk-leksakskatalog/
