onsdag 7 maj 2014

Det kunde alltid varit värre..

Tjockheten närmar sig slutet för veckorna springer snabbt fram. Sista tiden har jag tyckt synd om mig själv betydligt mer än vad jag brukar. Jag brukar aldrig någonsin känna efter och har som regel att inte göra det. Det faktum att jag ser ut som en ballong, inte kan andas och efter några veckors uppehåll konstant spyr igen kommer gå över och det är en lättnad.
Jag vet att det ska gå över oavsett vad jag gör eller inte.

1177.se
Det som är värst för tillfället är det faktum att min högerhand på grund av en inflammation i handleden, har varit obrukbar de sista tre veckorna. Det gör ont hela tiden, jag kan inte greppa saker och helt plötsligt upptäcker jag hur högerhänt jag faktiskt är. Trots att jag anser mig kunna använda båda händerna hyfsat bra efter allt musicerande.
Byta blöjor är svårt med en hand, tvätta håret eller göra toalettbesök blir ett problem och till och med en sådan sak som att borsta tänderna. Hur lätt är det att göra med "fel" hand?

Jag är dessutom en person som avskyr att vara stilla. Jag kan helt enkelt inte för jag är så rastlös så det kryper i hela kroppen om jag inte gör någonting. Jag har i hela mitt liv haft svårt för att bara slöa framför teven eller lägga mig rakt upp och ner för att göra ingenting. Gissningsvis en hel rad bokstavskombinationer men då jag inte anser det vara ett problem i vanliga fall gör det inget. Jag får ju alltid saker och ting gjorda på grund av detta. Nu får jag dock sitta och titta på ogräset i trädgården tills jag inte kan hejda mig och får dra upp det med min vänstra hand. Problemet är då att den inte är van vid något jobbigare arbete vilket resulterat i att jag har träningsvärk i den. Smart.

Till saken. Tankarna gick då som så att det kanske inte hinner gå över innan Mini ska komma ut.  Det är, enligt mig, ingen vidare trevlig upplevelse att föda barn och det lär inte bli bättre av att jag ska ha ont i min högra hand samtidigt. Tänk om någon exempelvis försöker hålla mig i den, hur ska jag då göra? Jag kan bli riktigt arg och det blir synd om den stackare som sitter för nära.
Mitt motto är dock att allt alltid kan vara värre och när tankarna vandrar kommer jag fram till att det förmodligen finns de som fött barn samtidigt som de har haft ett brutet ben, lårbenshals, hand, gall eller njursten, influensan... FY!

Det känns rätt löjligt att sitta och gnälla över en handled när det kunde varit så mycket värre.
Jag är ju kvinna och frisk för övrigt. Tur inte män föder barn..
Ett helt meningslöst inlägg.