Min familj är helig. Jag lägger inte ut några bilder på barnen eller andra medlemmar såvida de inte har godkänt det. Jag undviker det dock. Anledningen är att det finns så många som tyvärr inte kan skilja på sak och person. Finns det då någon riktig "knäppis" där ute som skulle vilja mig illa så ska de i alla fall ha svårigheter att hitta resten av min familj.
Jag valde för många år sedan att börja engagera mig för Moderaterna då detta parti hade mest saker som lockade mig. Jag valde det. Min familj har inte valt vad jag gör. De är fria människor att tycka och tänka hur de vill men de ska under inga omständigheter dömas för vad jag har gjort eller gör.
Precis så tänker jag om alla. Jag skulle aldrig tycka något speciellt om någon för att deras föräldrar har gjort något. Eller den de lever med. Barnen.
Det är totalt tabu.
Min familj ska inte heller sättas in i sammanhang med mitt politiska intresse för de behöver inte tänka som mig och det står dem fritt att tycka vad de vill.
En tidning i Blekinge hängde för ett tag sedan ut min man av den enda anledning att han är det. Han hängdes ut, utan någon som helst grund, för att tidningen på något vridet sätt skulle få det till att jag och min familj förmodligen tillhör de där högerextrema. Jag nämns inte med namn utan blir tillskriven att jag är den där vännen till han man inte får nämna.
Det kan jag ta, även om jag tycker det är fel, då jag valt politiken och uppenbarligen är det så idag att man ska ha levt ett helt felfritt liv, med rättänkande vänner och aldrig ställa sig frågande till något känsligt, för att slippa jagas av kassa journalister som vill förmedla felaktiga nyheter då de inte kan hitta något vettigt att skriva om i nyhetstorkan.
För nyhetstorka måste det vara när man hänger ut personen jag lever med.
Det finns ju inga krig, terrorbrott, försvunna flygplan, smittsamma sjukdomar eller kungliga nyheter att skriva om. Klart man måste hänga ut mannen till den där moderaten som är vän med den där man inte nämner. Helt sjukt i min värld.
Efter kontakt med tidningens topp fick han en ursäkt och det skulle sättas in en rättelse om han ville det. Jo, självklart så vill man få en notis till i tidningen så att fler kan se det. Jag är ironisk. Erfarenheten säger dessutom att det inte kommer bli en framsiderubrik med "XX ber om ursäkt för sin dåliga journalistik" utan det blir en liten notis gömd någonstans.
I denna kontakt fick jag veta att reportaget skrivits för att vara lite "familjärt".
Familjärt är för mig att skriva om det gulliga husdjuret som finns i familjen eller om familjens mysiga semesterminnen, inte att hänga ut och påstå en i familjen tillhöra en viss genre av människor.
Inte nog med att journalisten som uppenbarligen inte får skriva om riktiga nyheter gör artikeln, så tar en toppolitiker upp det på sin blogg med antydningar som skrivits tidigare. Den där som är vän med han som inte får nämnas, har visst stöd ännu längre åt höger.
Hur man som inbiten politiker kan vara så dum att tro på vad tidningarna skriver är för mig väldigt knepigt men det var inte första gången denne hängde ut någon som inte passade in i dennes mönster. Tänk om jag skulle göra likadant.
När man är ute och spelar hör man och ser väldigt mycket. Tänk om jag skulle hänga ut denne toppolitiker för att en mycket nära släkting drar skämt om asylboenden och invandring. Jag skulle kunna lagt ut skärmdumpar om "hur mörkt det blivit i Sölvesborg" som skrivits och antyda om vilken främlingsfientlig människa denna person är. Det finns inte i min värld. Jag vill inte tjäna några poäng på att bete mig som en sådan person jag aldrig skulle vilja att barnen blev. De uppfostras i motsatt riktning. Stå för vad ni själv gör och tycker, skit i alla andra och gå er egen väg.
De sista veckorna har jag fått den artikel, som var i tidningen, åt mig många gånger av människor som tror att journalister och tidningar står för sanningen. Jag undrar när de ska vakna.
Jag kommer aldrig sänka mig så lågt att jag skulle försöka vinna dåliga poäng på vad en människas familj, släktingar eller vänner står för.
Jag står för vad jag gör, inte för vad någon annan gjort så häng ut mig men lämna min familj ifred. Det borde inte ens behövas sägas då journalister bör ha läst lite pressetik.
Pinsamt.
Jag valde för många år sedan att börja engagera mig för Moderaterna då detta parti hade mest saker som lockade mig. Jag valde det. Min familj har inte valt vad jag gör. De är fria människor att tycka och tänka hur de vill men de ska under inga omständigheter dömas för vad jag har gjort eller gör.
Precis så tänker jag om alla. Jag skulle aldrig tycka något speciellt om någon för att deras föräldrar har gjort något. Eller den de lever med. Barnen.
Det är totalt tabu.
Min familj ska inte heller sättas in i sammanhang med mitt politiska intresse för de behöver inte tänka som mig och det står dem fritt att tycka vad de vill.
 |
| jinge.se |
Det kan jag ta, även om jag tycker det är fel, då jag valt politiken och uppenbarligen är det så idag att man ska ha levt ett helt felfritt liv, med rättänkande vänner och aldrig ställa sig frågande till något känsligt, för att slippa jagas av kassa journalister som vill förmedla felaktiga nyheter då de inte kan hitta något vettigt att skriva om i nyhetstorkan.
För nyhetstorka måste det vara när man hänger ut personen jag lever med.
Det finns ju inga krig, terrorbrott, försvunna flygplan, smittsamma sjukdomar eller kungliga nyheter att skriva om. Klart man måste hänga ut mannen till den där moderaten som är vän med den där man inte nämner. Helt sjukt i min värld.
Efter kontakt med tidningens topp fick han en ursäkt och det skulle sättas in en rättelse om han ville det. Jo, självklart så vill man få en notis till i tidningen så att fler kan se det. Jag är ironisk. Erfarenheten säger dessutom att det inte kommer bli en framsiderubrik med "XX ber om ursäkt för sin dåliga journalistik" utan det blir en liten notis gömd någonstans.
I denna kontakt fick jag veta att reportaget skrivits för att vara lite "familjärt".
Familjärt är för mig att skriva om det gulliga husdjuret som finns i familjen eller om familjens mysiga semesterminnen, inte att hänga ut och påstå en i familjen tillhöra en viss genre av människor.
Inte nog med att journalisten som uppenbarligen inte får skriva om riktiga nyheter gör artikeln, så tar en toppolitiker upp det på sin blogg med antydningar som skrivits tidigare. Den där som är vän med han som inte får nämnas, har visst stöd ännu längre åt höger.
Hur man som inbiten politiker kan vara så dum att tro på vad tidningarna skriver är för mig väldigt knepigt men det var inte första gången denne hängde ut någon som inte passade in i dennes mönster. Tänk om jag skulle göra likadant.
När man är ute och spelar hör man och ser väldigt mycket. Tänk om jag skulle hänga ut denne toppolitiker för att en mycket nära släkting drar skämt om asylboenden och invandring. Jag skulle kunna lagt ut skärmdumpar om "hur mörkt det blivit i Sölvesborg" som skrivits och antyda om vilken främlingsfientlig människa denna person är. Det finns inte i min värld. Jag vill inte tjäna några poäng på att bete mig som en sådan person jag aldrig skulle vilja att barnen blev. De uppfostras i motsatt riktning. Stå för vad ni själv gör och tycker, skit i alla andra och gå er egen väg.
De sista veckorna har jag fått den artikel, som var i tidningen, åt mig många gånger av människor som tror att journalister och tidningar står för sanningen. Jag undrar när de ska vakna.
Jag kommer aldrig sänka mig så lågt att jag skulle försöka vinna dåliga poäng på vad en människas familj, släktingar eller vänner står för.
Jag står för vad jag gör, inte för vad någon annan gjort så häng ut mig men lämna min familj ifred. Det borde inte ens behövas sägas då journalister bör ha läst lite pressetik.
Pinsamt.
