Du ska ha två barn.
Bo i villa.
Äga minst en fin bil. Helst två.
Du ska åka skidor på vintern.
Du ska vara på solsemester på sommaren eller intilliggande årstid.
Du ska helst ha ett husdjur.
Du bör ha fina kläder och kunna klä dig rätt.
Du ska gifta dig innan du får barn annars direkt efter.
Du ska äta ute minst en gång i veckan.
Du ska lägga upp bilder på dina barn på Facebook alternativt annan social media.
Gärna även en bild på vad du äter.
Du måste beskriva vad lycklig du är och hur mycket du älskar alla människor i din närhet.
Tänk vad speciell just du är som har just dem runt dig!
När du skaffat barn (vilkas förlossning du absolut bör vara med på) ska du som man till jobbet igen. Modet säger att föräldrarna ska dela dagarna men passa sig den kvinna som börjar jobba direkt så att mannen kan få vara hemma med barnen utan hennes översyn. De behöver din lukt och din närhet och pappan klarar det inte lika bra som kvinnan gör. Hon har ju faktiskt burit det!
Menar du att du valt att inte amma?
Usch..
Du ska snabbt börja jobba heltid igen och trots att det är väldigt viktigt att vara med på förlossningen ska du helst lämna dina barn på dagis (Jag bryr mig inte om att det numera ska heta "förskola") minst 40 timmar i veckan.
Hur ska du annars ha råd med allt?
För att döva ditt eget dåliga samvete påstår du att det är barnets bästa att uppfostras av kollektivet och inte av dig som förälder.
Efter att barnet varit sina åtta-nio timmar om dagen på dagis ska de snabbt ha i sig en macka för att hinna med fotbollen, hästen, gympan, träningen, you name it, för att hålla hög status.
Barnet behöver verkligen det som liten.
De kan ju känna sig utanför om de istället får spendera tid med sina föräldrar i exempelvis ett sällskapsspel än att springa runt på en fotbollsplanen.
Får barnet syskon ska det stora barnet, helt i riktighet med vad som är dennes "bästa", lämnas så mycket som möjligt på dagis.
Hur ska annars det andra barnet få egen tid?
Som förälder hinner du under tiden förverkliga dig själv.
Du har väl gått ner dina kilon sedan förlossningen?
Oj.. så tanig hon är.
Du har väl hunnit ut på fest?
Du har väl lämnat barnen till sina mor/farföräldrar för att ni ska ha egen tid.
Det måste man ha trots att man valt att sätta några barn till världen.
Den egna tiden ska finnas tillsammans men främst isär för att slippa vardagen.
Menar du att du jobbar heltid redan?
Inte jobbar alls!?
Så tätt mellan barnen!?
De kommer vara osams hela tiden och aldrig få egen tid.
Så många år mellan dem?
Ska du ha ditt äldre barn som hjälpreda för att du själv inte orkar med?
Stackars barn.
Allt köps färdigt; blöjor, kläder, barnmat.. för att hinna med sig själv.
För att sedan kompensera ditt eget dåliga samvete köps allt barnet kan tänkas önska sig och denne spenderar då många timmar framför datorspel, mobilen och datorn över lag.
Barnet blir efter ett tag väldigt bortskämt och föräldrarna som är fullt upptagna med sig själv skyddar barnet oavsett vad det gör för att kompensera att de aldrig är där.
Ringer skolan hem och berättar om en incident är det åtminstone inte deras barn som gjort fel, möjligtvis alla andras. Deras egen telning är dock ofelbar.
Barnen blir aldrig tillsagda att vara rädda om sina saker då föräldrarna aldrig tar en konflikt med dem i onödan och det som många gånger börjar med ett NEJ blir snabbt ett JA för att blidka utbrotten.
Skulle du sedan inte ge barnen en iPhone ska du som förälder ha dåligt samvete.
Hur ska barnen nu överleva sin generation?
När de kommer upp i tonåren ser du hur illa alla andras barn beter sig.
De festar minsann. Röker gör de också.
Du minns minsann hur just deras föräldrar var på gymnasiet så det är klart att barnen blir likadana.
Du själv gjorde ju aldrig några fel.
Glöm nu inte att skvallra om detta med vännerna.
Någon som träffat någon ny? Sett hur den ser ut?
Kläderna! OMG!
Menar du på fullt allvar att du inte följer Glamour eller Fångarna på fortet?
Vilken tidsålder kommer du ifrån?
Jag hoppas ironin syns i hela inlägget men vad du än gör; gå aldrig utanför denna ram eller norm som anses vara den riktiga av väldigt många människor. Det här med att varje person vet sitt eget bästa gäller så länge du som vuxen följer strömmen med dig själv och dina barn. Gå absolut inte mot den för någon annan kan må dåligt över att du tar självständiga beslut.
Ordspråket "Sköt dig själv och skit i andra" känns som förlegat för många men är ett av mina ledord.
Jag bryr mig inte om vad andra människor tycker, tänker eller gör så länge de och deras familj mår bra i de besluten. Jag är verkligen inte ofelbar men har heller aldrig utgett mig för att vara det. Jag är dock säker på att jag tillsammans med familjen vet betydligt bättre vad som är bäst för oss än någon annan. Jag bryr mig inte om hela världen väljer att följa ett visst teveprogram, lämnar barnen dygnet runt eller röstar på ett annat parti än det jag förespråkar för det är upp till dem.
Jag skulle aldrig lägga mig i andra människors val så länge de inte är direkt skadliga för barnen för då dimper det ner en anmälan sedan är det upp till socialen. För mig är familjen helig och den sätts alltid först vilket innebär att alla beslut bygger på vad som vi anser är bäst för oss. Jag lägger mig inte i andras beslut även om jag många gånger kan fråga dem varför men då gör jag det öppet och inte fördömande.
Tänk vilken skillnad det hade blivit om alla hade slutat tro att just deras egna beslut, oavsett vad de är, är de bästa för alla i hela världen.
Bo i villa.
Äga minst en fin bil. Helst två.
Du ska åka skidor på vintern.
Du ska vara på solsemester på sommaren eller intilliggande årstid.
Du ska helst ha ett husdjur.
Du bör ha fina kläder och kunna klä dig rätt.
Du ska gifta dig innan du får barn annars direkt efter.
Du ska äta ute minst en gång i veckan.
Du ska lägga upp bilder på dina barn på Facebook alternativt annan social media.
Gärna även en bild på vad du äter.
Du måste beskriva vad lycklig du är och hur mycket du älskar alla människor i din närhet.
Tänk vad speciell just du är som har just dem runt dig!
När du skaffat barn (vilkas förlossning du absolut bör vara med på) ska du som man till jobbet igen. Modet säger att föräldrarna ska dela dagarna men passa sig den kvinna som börjar jobba direkt så att mannen kan få vara hemma med barnen utan hennes översyn. De behöver din lukt och din närhet och pappan klarar det inte lika bra som kvinnan gör. Hon har ju faktiskt burit det!
Menar du att du valt att inte amma?
Usch..
Du ska snabbt börja jobba heltid igen och trots att det är väldigt viktigt att vara med på förlossningen ska du helst lämna dina barn på dagis (Jag bryr mig inte om att det numera ska heta "förskola") minst 40 timmar i veckan.
Hur ska du annars ha råd med allt?
För att döva ditt eget dåliga samvete påstår du att det är barnets bästa att uppfostras av kollektivet och inte av dig som förälder.
Efter att barnet varit sina åtta-nio timmar om dagen på dagis ska de snabbt ha i sig en macka för att hinna med fotbollen, hästen, gympan, träningen, you name it, för att hålla hög status.
Barnet behöver verkligen det som liten.
De kan ju känna sig utanför om de istället får spendera tid med sina föräldrar i exempelvis ett sällskapsspel än att springa runt på en fotbollsplanen.
Får barnet syskon ska det stora barnet, helt i riktighet med vad som är dennes "bästa", lämnas så mycket som möjligt på dagis.
Hur ska annars det andra barnet få egen tid?
Som förälder hinner du under tiden förverkliga dig själv.
Du har väl gått ner dina kilon sedan förlossningen?
Oj.. så tanig hon är.
Du har väl hunnit ut på fest?
Du har väl lämnat barnen till sina mor/farföräldrar för att ni ska ha egen tid.
Det måste man ha trots att man valt att sätta några barn till världen.
Den egna tiden ska finnas tillsammans men främst isär för att slippa vardagen.
Menar du att du jobbar heltid redan?
Inte jobbar alls!?
Så tätt mellan barnen!?
De kommer vara osams hela tiden och aldrig få egen tid.
Så många år mellan dem?
Ska du ha ditt äldre barn som hjälpreda för att du själv inte orkar med?
Stackars barn.
Allt köps färdigt; blöjor, kläder, barnmat.. för att hinna med sig själv.
För att sedan kompensera ditt eget dåliga samvete köps allt barnet kan tänkas önska sig och denne spenderar då många timmar framför datorspel, mobilen och datorn över lag.
Barnet blir efter ett tag väldigt bortskämt och föräldrarna som är fullt upptagna med sig själv skyddar barnet oavsett vad det gör för att kompensera att de aldrig är där.
Ringer skolan hem och berättar om en incident är det åtminstone inte deras barn som gjort fel, möjligtvis alla andras. Deras egen telning är dock ofelbar.
Barnen blir aldrig tillsagda att vara rädda om sina saker då föräldrarna aldrig tar en konflikt med dem i onödan och det som många gånger börjar med ett NEJ blir snabbt ett JA för att blidka utbrotten.
Skulle du sedan inte ge barnen en iPhone ska du som förälder ha dåligt samvete.
Hur ska barnen nu överleva sin generation?
svt.se |
De festar minsann. Röker gör de också.
Du minns minsann hur just deras föräldrar var på gymnasiet så det är klart att barnen blir likadana.
Du själv gjorde ju aldrig några fel.
Glöm nu inte att skvallra om detta med vännerna.
Någon som träffat någon ny? Sett hur den ser ut?
Kläderna! OMG!
Menar du på fullt allvar att du inte följer Glamour eller Fångarna på fortet?
Vilken tidsålder kommer du ifrån?
Jag hoppas ironin syns i hela inlägget men vad du än gör; gå aldrig utanför denna ram eller norm som anses vara den riktiga av väldigt många människor. Det här med att varje person vet sitt eget bästa gäller så länge du som vuxen följer strömmen med dig själv och dina barn. Gå absolut inte mot den för någon annan kan må dåligt över att du tar självständiga beslut.
Ordspråket "Sköt dig själv och skit i andra" känns som förlegat för många men är ett av mina ledord.
Jag bryr mig inte om vad andra människor tycker, tänker eller gör så länge de och deras familj mår bra i de besluten. Jag är verkligen inte ofelbar men har heller aldrig utgett mig för att vara det. Jag är dock säker på att jag tillsammans med familjen vet betydligt bättre vad som är bäst för oss än någon annan. Jag bryr mig inte om hela världen väljer att följa ett visst teveprogram, lämnar barnen dygnet runt eller röstar på ett annat parti än det jag förespråkar för det är upp till dem.
Jag skulle aldrig lägga mig i andra människors val så länge de inte är direkt skadliga för barnen för då dimper det ner en anmälan sedan är det upp till socialen. För mig är familjen helig och den sätts alltid först vilket innebär att alla beslut bygger på vad som vi anser är bäst för oss. Jag lägger mig inte i andras beslut även om jag många gånger kan fråga dem varför men då gör jag det öppet och inte fördömande.
Tänk vilken skillnad det hade blivit om alla hade slutat tro att just deras egna beslut, oavsett vad de är, är de bästa för alla i hela världen.