lördag 28 juni 2014

Barn far illa i Malmö.

Bostadslösa eller i tillfälliga boenden som inte är trygga.
Det är verkligheten för många barn i Sverige.

Den sista tiden har humaniteten nått obegränsade höjder här där jag kommer ifrån. Alla ska visa sin allra bästa sida och ställer nu upp till hundra procent, åtminstone enligt facebookuppdateringarna de gör, för att hjälpa de asylboende vi fått här i Hällevik och det är jättebra för dem och framför allt för deras barn. Jag har alltid vurmat för barn och ungdomars bästa och det är anledningen till att jag gjort de val jag har gjort i livet.

Jag hoppas att dessa människor som så gärna hjälper till även gör det annars för även om dessa barn i Malmö, och de finns överallt, inte har flytt ett krig så har de inte det drägligt.
Att ett barn inte får ha sin egen säng, sin plats i boendet eller en ren toalett är katastrof.
Att de ska flytta runt på massa tillfälliga ställen är lika hemskt.
Hur mår de?
Såhär kan de dessutom ha det under en väldigt lång tid och som jag ser det är det samhället som gör att dessa barn får en betydligt sämre start i livet än många andra.
De får ingen trygghet och ingen möjlighet att få en bra skolgång när de aldrig kan sitta i lugn och ro för att göra sina läxor. Vad har hänt med barnets bästa?

Artikeln berättar nu att de ska ta tag i detta under hösten. Hösten.
unicef.se
Det är juni nu.
Det går inte på ett par dagar att se till att dessa barn ska få ett drägligt liv då det är semestrar i vägen och utöver det måste lägenheter fixas.

Jag tror på att varje människa själv ska ta ansvar för sitt liv och det står jag för.
Jag står dock stenhårt fast vid att det gäller vuxna människor för barn kan aldrig någonsin hjälpa hur de har det. De kan inte hjälpa att deras föräldrar inte är så bra föräldrar eller har problem med pengar. De kan inte hjälpa att de har fötts.

Många barn har aldrig turen att fångas upp av systemet och det är för mig fruktansvärt.
Vill du verkligen göra en insats?
Bli familjehem!
Hjälp ett barn genom att låta det bo hos dig och behandla det sedan som ditt.
Ge det all kärlek i världen och hoppas på att det ska räcka, tillsammans med allt det självklara som barn behöver, och hoppas på att de växer upp och får en chans i livet.
Känns det för mycket och jobbigt?
Bli kontaktperson!
Det minsta du kan göra är att gå in på exempelvis Unicefs hemsida och köpa nödhjälp till barnen som är kvar i kriget och aldrig får chansen till en trygg plats i sitt sargade land. De flesta barnen får aldrig chansen att komma hit.

Jag hoppas Malmö tar sig i kragen och tar tag i detta med en gång.

http://www.sydsvenskan.se/malmo/malmo-brister-i-stodet-till-hemlosa-barn/