Skolan ska vara en skola för alla!
Om alla nu fungerar på samma sätt.
Alla ska nämligen inkluderas in i klassrummet och jag har sedan jag började arbeta ansett att detta var fel. På många skolor jag har varit har det funnits små grupper i någon form. Oftast med elever med särskilda behov eller någon svårighet.
Jag har aldrig upplevt att dessa elever tyckt det varit jobbigt att gå iväg, utan tvärtom.
De har kommit till sin plats i sitt andra klassrum. Ett ställe där de inte är så många och där de lättare får den hjälp de behöver.
Det finns många sorters diagnoser och svårigheter för barn som gör att det är väldigt jobbigt att vistas runt många andra människor. Koncentrationen blir allt annat än på topp och många gånger resulterar det i att dessa elever, istället för att göra det de ska, stör sina klasskamrater.
Ingen av dem mår bra av detta.
Skolan ska vara inkluderande. Jag håller med artikeln nederst.
En inkluderande skola innebär, inte för mig, att alla ska sättas i samma rum utan att skolan ska anpassas efter varje elevs enskilda förutsättningar.
Om eleven då arbetar bäst själv?
Vad är då felet med att låta dem gå iväg och arbeta någon annanstans?
Om de vill. Om föräldrarna anser det bra.
Skolan är till för att eleverna, alla eleverna, ska lära sig.
Alla har rätt till studiero och att få den hjälp de behöver.
Innebär det att alla ska sitta tillsammans?
Det tror inte jag.
Jag anser att vi ska fråga eleverna, och sedan deras föräldrar, vad de anser bäst.
De allra flesta elever kan själv berätta hur de vill ha det och jag förstår inte varför de ska förringas. Jag anser att det som skett i den svenska skolan, där elever ska befinna sig i samma klassrum oavsett vilka behov de har, är fel. Jag anser att texten har tolkats fel för som skrivit är ordet inkludering för mig ett sätt att peka på varje enskild elevs behov, i gruppen.
Det fungerar kanske att ha matte med övriga klasskamrater, ha det då!
Svenskan kanske är svårare och vad kan då bli bättre än att eleven kan få den extrahjälp de behöver med en gång?
http://www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2013/04/07/svara-kyrkan
Om alla nu fungerar på samma sätt.
Alla ska nämligen inkluderas in i klassrummet och jag har sedan jag började arbeta ansett att detta var fel. På många skolor jag har varit har det funnits små grupper i någon form. Oftast med elever med särskilda behov eller någon svårighet.
Jag har aldrig upplevt att dessa elever tyckt det varit jobbigt att gå iväg, utan tvärtom.
De har kommit till sin plats i sitt andra klassrum. Ett ställe där de inte är så många och där de lättare får den hjälp de behöver.
.png) |
| webb2.svedala.se |
Ingen av dem mår bra av detta.
Skolan ska vara inkluderande. Jag håller med artikeln nederst.
En inkluderande skola innebär, inte för mig, att alla ska sättas i samma rum utan att skolan ska anpassas efter varje elevs enskilda förutsättningar.
Om eleven då arbetar bäst själv?
Vad är då felet med att låta dem gå iväg och arbeta någon annanstans?
Om de vill. Om föräldrarna anser det bra.
Skolan är till för att eleverna, alla eleverna, ska lära sig.
Alla har rätt till studiero och att få den hjälp de behöver.
Innebär det att alla ska sitta tillsammans?
Det tror inte jag.
Jag anser att vi ska fråga eleverna, och sedan deras föräldrar, vad de anser bäst.
De allra flesta elever kan själv berätta hur de vill ha det och jag förstår inte varför de ska förringas. Jag anser att det som skett i den svenska skolan, där elever ska befinna sig i samma klassrum oavsett vilka behov de har, är fel. Jag anser att texten har tolkats fel för som skrivit är ordet inkludering för mig ett sätt att peka på varje enskild elevs behov, i gruppen.
Det fungerar kanske att ha matte med övriga klasskamrater, ha det då!
Svenskan kanske är svårare och vad kan då bli bättre än att eleven kan få den extrahjälp de behöver med en gång?
http://www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2013/04/07/svara-kyrkan
