Inför varje val är det jobb dygnet runt för den som är politiskt aktiv. Så många väljare som möjligt, som kan, ska nås. Då jag inte räknas som så gammal brukar jag vara med på skolorna för att föra fram Moderaternas politik. När jag är klar med vad jag vill säga, har fört fram våra argument och vad jag vill, brukar jag avsluta med att säga till ungdomarna att de ska gå och rösta. De får gärna rösta på mig eller mitt parti om de vill men det viktigaste är att de ska gå och rösta. Ligg inte på soffan och strunta i det. Det budskapet brukar jag föra fram. Rösta! Oavsett om det är på mig eller någon annan så gå och rösta för vi har demokrati i vårt land och det är det absolut viktigaste. Ingen kan klaga som inte har röstat och det lättaste sättet att se på länder att det inte går speciellt bra är ett lågt valdeltagande. Det tas upp av all media.
Jag brukar inte kommentera när någon person har gjort eller sagt något och tycker att jag är rätt överseende med det mesta. Alla kan begå misstag.
Jag tänker nu kommentera artikeln som är länkad nederst för när jag hörde detta på nyheterna skrek jag nästan rakt ut. Det är bland det absolut värsta jag hört. En förtroendevald, nu före detta, som anser att man inte kan sitta i samma parti som någon med släktingar som sympatiserar med Sverigedemokraterna. Hon tycker att den förtroendevald som inte kan övertala sin familj eller släkt att delta i det egna partiet, inte bör sitta med då de förmodligen inte kan övertala väljare heller.
Vad hände med demokratin? Yttrandefriheten? Föreningsfriheten?
Jag har tidigare citerat Voltaire och väljer nu att göra det igen då det är en av de viktigaste saker vi har i vårt samhälle:
De orden säger mycket. Skulle jag sortera bort alla som inte tycker som jag hade jag blivit väldigt ensam kvar. Vänsterns historia är inte bra. Ska hon sortera bort de personer med kopplingar till detta parti med? Det finns garanterat inte någon utan en räv bakom örat och det är inte upp till en enskild person att avgöra det. Alla ska leva med sina val.
Detta är så lågt så min första tanke var att det var ett skämt. Att hoppa av sitt parti för att kollegans tonårige son inte har samma åsikter som dem är inte friskt. Ungdomar brukar dra på alla håll och kanter innan de hittar den väg de vill gå men det är upp till dem och ingen annan.
Det är få av mina vänner som sympatiserar med det parti jag tillhör. Vi pratar helt enkelt om andra saker för det mesta. Det händer att det halkar in på politik men jag kan inte sätta mig över vad någon annan tänker och tycker oavsett hur jag ställer mig till det. Det måste finnas begränsningar. Jag tycker exakt lika bra om de vänner som inte tycker som jag för vi har andra gemensamma nämnare.
Skulle varje aktiv förtroendevald plötsligt gå in och peta väck personer i familjen och släkten som inte tycker som dem får vi ett angivarsamhälle som luktar fruktansvärt mycket apartheid. Ingen vill ha det så. I en demokrati är alla åsikter lika mycket värda och det är det jag lever efter.
Även om de inte tycker som mig.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=5621474
 |
| csaar.wordpress.com |
Jag brukar inte kommentera när någon person har gjort eller sagt något och tycker att jag är rätt överseende med det mesta. Alla kan begå misstag.
Jag tänker nu kommentera artikeln som är länkad nederst för när jag hörde detta på nyheterna skrek jag nästan rakt ut. Det är bland det absolut värsta jag hört. En förtroendevald, nu före detta, som anser att man inte kan sitta i samma parti som någon med släktingar som sympatiserar med Sverigedemokraterna. Hon tycker att den förtroendevald som inte kan övertala sin familj eller släkt att delta i det egna partiet, inte bör sitta med då de förmodligen inte kan övertala väljare heller.
Vad hände med demokratin? Yttrandefriheten? Föreningsfriheten?
Jag har tidigare citerat Voltaire och väljer nu att göra det igen då det är en av de viktigaste saker vi har i vårt samhälle:
Jag delar inte dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att uttrycka dem.
De orden säger mycket. Skulle jag sortera bort alla som inte tycker som jag hade jag blivit väldigt ensam kvar. Vänsterns historia är inte bra. Ska hon sortera bort de personer med kopplingar till detta parti med? Det finns garanterat inte någon utan en räv bakom örat och det är inte upp till en enskild person att avgöra det. Alla ska leva med sina val.
Detta är så lågt så min första tanke var att det var ett skämt. Att hoppa av sitt parti för att kollegans tonårige son inte har samma åsikter som dem är inte friskt. Ungdomar brukar dra på alla håll och kanter innan de hittar den väg de vill gå men det är upp till dem och ingen annan.
Det är få av mina vänner som sympatiserar med det parti jag tillhör. Vi pratar helt enkelt om andra saker för det mesta. Det händer att det halkar in på politik men jag kan inte sätta mig över vad någon annan tänker och tycker oavsett hur jag ställer mig till det. Det måste finnas begränsningar. Jag tycker exakt lika bra om de vänner som inte tycker som jag för vi har andra gemensamma nämnare.
Skulle varje aktiv förtroendevald plötsligt gå in och peta väck personer i familjen och släkten som inte tycker som dem får vi ett angivarsamhälle som luktar fruktansvärt mycket apartheid. Ingen vill ha det så. I en demokrati är alla åsikter lika mycket värda och det är det jag lever efter.
Även om de inte tycker som mig.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=5621474
