Finns inga pengar i dödsboet ska kommunen betala för begravningen. Alla kommuner är inte villiga till detta. Detta får mig att tänka på prästen som kom och pratade om döden när jag gick på lärarhögskolan och jag kan inte säga annat än att jag högaktar honom.
Vad är viktigast när någon dör?
Religionen kanske inte är så viktig för många men det är ytterst få, som jag känner till, som inte velat ha en begravning. Det är en form av avslut för alla anhöriga.
Kista, blommor, tal, musik.. mycket ska de tänka på.
Jag kommer bli riktigt irriterad var jag än befinner mig den dagen, om någon lägger pengar på detta till mig. Jag vill inte ha någon fin kista, inga blommor och inget tillgjort. Om möjligt kan det bjudas på en drink och en trevlig fest för att minnas men sedan räcker det. Töm baren hemma för den behöver jag inte längre.
Kistan är bland det onödigaste jag kan tänka mig och jag förstår inte varför inte kistan kunde återanvändas då det hade sparat miljön, pengar och diskussioner om vem som skulle betala det.
Det hade räckt med en plywoodskiva under som sedan kunde brännas.
Vad det gäller blommor tänker jag på FJK: "Vill du inte ge mig blommor medan jag lever, kom inte hit med dem när jag har dött". Och jag behöver inga blommor när jag lever heller för jag kan köpa det jag vill ha själv.
Döden är nästan lika tabu som religion. Ingen får skriva något negativt, det är pinsamt att säga någonting och man ska helst bara böja huvudet för att visa strupen om man ändå gör det.
Jag skulle vilja bli begraven i en papplåda utan blommor. Ska jag ändå brännas ser jag inte meningen med att lägga pengar på det och jag vill absolut inte att mina anhöriga ska betala detta. Det är inte deras problem. Musiken vill jag dock bestämma och har det nerskrivet sedan tioårsåldern även om den sista kom till för några år sedan. Händels Lascia ch'io pianga fastnade jag för när jag spelade i Ensemble och den heter på svenska Dagen är nära. Jag gillar den dock bättre på originalspråk.
Uggla tycker jag är cool och låten förknippar jag med en regnig men rolig semester för väldigt många år sedan. Tycker den hade avslutat min tid utmärkt. Jag är så övertygad om att jag föds om den dag jag dör så jag tycker inte att man ska sörja. I vilket fall inte mig. Bifogar mina låtar nederst!
Om kommunerna nu inte har några pengar ska inte barn eller anhöriga drabbas av det men jag tycker att det är på tiden att begravningsformerna ses över. Jag ser inte en kista som en personlig ägodel men jag gissar på att det hade blivit ett ramaskri, främst från begravningsentreprenörerna, om det hade funnits begagnade kistor.
http://www.svt.se/nyheter/sverige/barn-ska-inte-behova-betala-nar-foraldrar-dor
https://www.youtube.com/watch?v=rmSokyVaaE4
https://www.youtube.com/watch?v=X9lovdKPKf4
Vad är viktigast när någon dör?
Religionen kanske inte är så viktig för många men det är ytterst få, som jag känner till, som inte velat ha en begravning. Det är en form av avslut för alla anhöriga.
Kista, blommor, tal, musik.. mycket ska de tänka på.
Jag kommer bli riktigt irriterad var jag än befinner mig den dagen, om någon lägger pengar på detta till mig. Jag vill inte ha någon fin kista, inga blommor och inget tillgjort. Om möjligt kan det bjudas på en drink och en trevlig fest för att minnas men sedan räcker det. Töm baren hemma för den behöver jag inte längre.
 |
| argaklara.com |
Det hade räckt med en plywoodskiva under som sedan kunde brännas.
Vad det gäller blommor tänker jag på FJK: "Vill du inte ge mig blommor medan jag lever, kom inte hit med dem när jag har dött". Och jag behöver inga blommor när jag lever heller för jag kan köpa det jag vill ha själv.
Döden är nästan lika tabu som religion. Ingen får skriva något negativt, det är pinsamt att säga någonting och man ska helst bara böja huvudet för att visa strupen om man ändå gör det.
Jag skulle vilja bli begraven i en papplåda utan blommor. Ska jag ändå brännas ser jag inte meningen med att lägga pengar på det och jag vill absolut inte att mina anhöriga ska betala detta. Det är inte deras problem. Musiken vill jag dock bestämma och har det nerskrivet sedan tioårsåldern även om den sista kom till för några år sedan. Händels Lascia ch'io pianga fastnade jag för när jag spelade i Ensemble och den heter på svenska Dagen är nära. Jag gillar den dock bättre på originalspråk.
Uggla tycker jag är cool och låten förknippar jag med en regnig men rolig semester för väldigt många år sedan. Tycker den hade avslutat min tid utmärkt. Jag är så övertygad om att jag föds om den dag jag dör så jag tycker inte att man ska sörja. I vilket fall inte mig. Bifogar mina låtar nederst!
Om kommunerna nu inte har några pengar ska inte barn eller anhöriga drabbas av det men jag tycker att det är på tiden att begravningsformerna ses över. Jag ser inte en kista som en personlig ägodel men jag gissar på att det hade blivit ett ramaskri, främst från begravningsentreprenörerna, om det hade funnits begagnade kistor.
http://www.svt.se/nyheter/sverige/barn-ska-inte-behova-betala-nar-foraldrar-dor
https://www.youtube.com/watch?v=rmSokyVaaE4
https://www.youtube.com/watch?v=X9lovdKPKf4
