söndag 5 januari 2014

Dax att tänka om i svensk skola?

En skola med 100% behöriga elever till gymnasiet, är det möjligt?
Nossebro har tydligen lyckats med just detta.
De har gått från en av Sveriges sämsta skolor till en av de bästa.
Jag blir glad när jag läser igenom denna men är ändå lite skeptisk till vissa delar.

Ja, det är skolan som ansvarar för att alla elever ska kunna.
Ja, det är oftast eldsjälar som ser till att det verkligen händer någonting.
Ja, skolan ska vara inkluderande.

Det har fungerat på denna skola men jag är inte helt övertygad om att det skulle fungera överallt. Jag känner även att det är viktigt att poängtera att detta handlar om, som jag läser det, en högstadieskola inkluderat sexan. Denna skola ligger dessutom i en kommun med endast 5600 invånare vilket inte är mycket. Det är en väldigt liten kommun där alla förmodligen känner alla. En skola där lärarna många gånger känner släkt och vänner till eleverna.

Deras nya sätt baseras på forskning och det låter väldigt bra. Det är för mig dock väldigt viktigt att minnas att den forskning som är rätt idag, inte behöver vara det om tio år. Forskning förändras hela tiden och det krävs en hel del för att följa med.

Jag har jobbat på många ställen och på många stadier. Jag tror denna modell fungerar betydligt bättre på högstadiet och gymnasiet än i en lågstadieklass och det baserar jag på vad jag sett i det som kallas för social mognad. Man ska exempelvis inte spela bollsporter i idrotten som inkluderar mer än en boll förrän eleverna är över tolv år då det är den ålder vidvinkelseendet kommer. Det krävs alltså en viss mognad för vissa saker. Jag har väldigt svårt att se att en sjuåring klarar att ta ansvar för sitt eget lärande och gå till extrahjälpen på sin rast. Det finns säkert de som kan men långt ifrån alla.

Jag tror inte att det på låg och mellanstadiet går att lägga detta ansvar på eleverna och jag tror inte heller det bästa för dessa elever, innan en viss mognad kommit, är att spendera all tid i klassrummet. Många gånger är det bättre både för den enskilde eleven och resten av klassen att det blir lugn och ro då en elev på låg-mellanstadiet många gånger har svårt att förstå sitt eget bästa och inte ägna sin tid åt att lyssna på andra elever som stökar.
Jag tror det är jättebra om mer energi läggs i klassrummet, med mer personal, för det behövs många gånger fler vuxna där. Det hjälper dessutom de elever som ligger i framkant och behöver hjälp för att de är duktigare än övriga klasskamrater så jag ser många fördelar med mer personal i skolan.
forskning.se
Artikeln handlar om att synliggöra var de ligger och färgscheman till de elever som har någon svårighet. De flesta skolor, även om det inte är högstadie och gymnasie, jobbar på detta sätt. Alla dagar ar en varsin färg efter en kod vilken jag inte minns just nu, men den finns där och används.
Att färglägga deras betyg ser jag som positivt, även förändringar och jag hoppas det är något som blir efterhand som betygen går längre ner i åldrarna.

Jag tror på ett betygssystem i de lägre åldrarna och hade helst sett det redan från första klass av den anledning att det tvingar skolan att visa vad just de har gjort för den enskilde eleven. Skolan kan inte längre påstå att den gjort någonting om eleven är underkänd utan det ska dokumenteras noga.

Många klagar på politiken som förs i skolan nu men få verkar inse att de elever som går ut nu, inte har gått i en skola förd av allianspolitik, utan i en skola förd av den politik som socialdemokraterna under många år förde. De förändringar som görs av alliansen nu, kommer inte synas förrän om många år oavsett om det då är alliansen som fortfarande styr eller en rödgrön röra. Jag har dock inga problem  med att se att den rödgröna röran gärna hade tagit åt sig äran om skolbetygen om tio år är betydligt bättre. Jag tror betyg är det absolut bästa för att synliggöra hur en elev ligger till och anser att det är för deras bästa de ska in i så tidig ålder som möjligt.

Vad tycker jag då om Nossebro?
Jo, jag tycker det ser väldigt bra ut och jag är glad för att de inte längre har några elever som är obehöriga till gymnasiet. Om deras metod fungerat på våra högstadieskolor vet jag inte men att försöka går alltid. Jag tror dock det ska stanna där och inte krypa längre ner i åldrarna.

http://www.sydsvenskan.se/sverige/nar-skolan-ar-som-allra-bast/