Att vara liten i Sverige borde få vara ett privilegium.
En ynnest att få leva i ett land där alla ska ha det bra.
Tyvärr har inte alla barn det.
Många gånger syns det inte utåt, för i de finaste familjerna förväntar sig ingen att det ska vara bekymmer. Det finns en förutfattad mening om att knarkare ser ut på ett visst sätt.
Alkoholister är på ett visst sätt. Ser ut på ett visst sätt. Sitter på en parkbänk.
Det finns mycket man inte ser men som finns.
Som liten visste jag att jag ville ha en stor familj.
Hur spelade aldrig någon roll men jag ville ha en stor familj med många barn och de ska alltid komma först. Det finns ingen tvekan om det.
Min morfar var alkoholist.
Det är inget jag lider av för jag minns inte honom.
Det fanns dock en dag om året då han var nykter och det var julafton.
Den dagen är nämligen helig för barnen.
Trots sitt missbruk var den även helig för honom för just den dagen skulle fokus ligga på de små.
Barnen, som de absolut flesta skaffar för att de vill ha dem.
Barnen, som alltid ska sättas främst.
Nej, en jul behöver inte vara ett par hundra paket och lyx.
Det behöver inte vara mat i överflöd för det handlar om gemenskap.
Spela ett spel, se tv tillsammans.
Tyvärr finns det många barn som ser jullovet som en ångest.
Det är inte säkert att det blir mat varje dag för pengarna prioriteras till annat.
Och skillnaden mellan andra lov och detta, är att barnens heliga dag så prioriterar föräldrarna sig själv och sin fylla. För mig är detta totalt oförståeligt.
Jag säger inget att någon tar en snaps eller en öl till maten.
Problemet är, precis som artiklarna skriver, när barnen märker att det händer något.
När föräldrarna tappar kontrollen och fokus går från barnet till sig själv.
Nästa anledning att supa är på stark ingång.
Det svenska nyåret. En högtid som även den förknippas med polis och ambulans för många barn. De barn som sedan kommer tillbaka till skolan och berättar hur bra allt har varit.
Det gör ont i hela min själ.
Jag vill slå ett slag för det jag vurmar mest om.
Barnen. Allas barn.
Som Vreeswijk sjunger, så länge det finns ungar så finns det hopp.
Sätt dem alltid främst.
Alltid.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/julen-ar-svar-for-manniskor-med-alkoholproblem
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/jag-var-en-hogfungerande-alkoholist
https://www.mabra.com/sa-paverkas-barnen-av-berusade-vuxna-under-julen/
En ynnest att få leva i ett land där alla ska ha det bra.
Tyvärr har inte alla barn det.
Många gånger syns det inte utåt, för i de finaste familjerna förväntar sig ingen att det ska vara bekymmer. Det finns en förutfattad mening om att knarkare ser ut på ett visst sätt.
Alkoholister är på ett visst sätt. Ser ut på ett visst sätt. Sitter på en parkbänk.
Det finns mycket man inte ser men som finns.
 |
| måbra.com |
Som liten visste jag att jag ville ha en stor familj.
Hur spelade aldrig någon roll men jag ville ha en stor familj med många barn och de ska alltid komma först. Det finns ingen tvekan om det.
Min morfar var alkoholist.
Det är inget jag lider av för jag minns inte honom.
Det fanns dock en dag om året då han var nykter och det var julafton.
Den dagen är nämligen helig för barnen.
Trots sitt missbruk var den även helig för honom för just den dagen skulle fokus ligga på de små.
Barnen, som de absolut flesta skaffar för att de vill ha dem.
Barnen, som alltid ska sättas främst.
Nej, en jul behöver inte vara ett par hundra paket och lyx.
Det behöver inte vara mat i överflöd för det handlar om gemenskap.
Spela ett spel, se tv tillsammans.
Tyvärr finns det många barn som ser jullovet som en ångest.
Det är inte säkert att det blir mat varje dag för pengarna prioriteras till annat.
Och skillnaden mellan andra lov och detta, är att barnens heliga dag så prioriterar föräldrarna sig själv och sin fylla. För mig är detta totalt oförståeligt.
Jag säger inget att någon tar en snaps eller en öl till maten.
Problemet är, precis som artiklarna skriver, när barnen märker att det händer något.
När föräldrarna tappar kontrollen och fokus går från barnet till sig själv.
Nästa anledning att supa är på stark ingång.
Det svenska nyåret. En högtid som även den förknippas med polis och ambulans för många barn. De barn som sedan kommer tillbaka till skolan och berättar hur bra allt har varit.
Det gör ont i hela min själ.
Jag vill slå ett slag för det jag vurmar mest om.
Barnen. Allas barn.
Som Vreeswijk sjunger, så länge det finns ungar så finns det hopp.
Sätt dem alltid främst.
Alltid.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/julen-ar-svar-for-manniskor-med-alkoholproblem
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/jag-var-en-hogfungerande-alkoholist
https://www.mabra.com/sa-paverkas-barnen-av-berusade-vuxna-under-julen/
