Föräldrar förstör glädjen

Sista veckorna har jag hört mycket om föräldrar som förstör för sina barn. Diskussionen kom främst från att en pappa lämnade sin son att gå hem från matchen då pappan tyckte att han var för dålig. I min värld skaffar man barn för att man vill ha dem och då gör man allt för dem. De ska alltid gå först. I fallet med denna pappa från Uppsala undrar jag om den stackars pojken sportar för att han vill det eller för att pappan vill det. De säger nu att det som kablades ut om pappan och pojken inte riktigt stämde men faktum kvarstår ändå att liknande saker ofta händer. Vem har inte varit med om curlingföräldrar som skyddar barnen när de gör något dumt och som sen springer upp på planen för att skälla ut domare som de anser dömer fel. Jag har det i allafall. Hur upplever barnen det? Barn behöver en trygg hand som pushar på bra sätt.