Man har ett liv och jag tycker man ska leva det. Självklart ska man inte leva det så det förstör för någon annan, jag tror verkligen på detta med karma, men man ska heller Inte leva så man förnekar sig själv till att vara glad. Att gå runt och vara bitter hjälper ingen. Jag tror alla kan ha ett tungt bagage, mer eller mindre, men det hjälper inte att bryta ner sig för det. Det enda som hjälper är att bearbeta det, lägga det bak sig, stänga den dörren och gå vidare utan att se tillbaka. Livet är för kort för att känna sorg mer än kortare stunder.
Jag tänker citera en av mina favoritmusiker, Peter LeMarc. Vet inte om jag skrivit den innan men då får ni överleva en upprepning!
Ifrån ett vidöppet fönster,
Blickar jag bara ut.
Snart kommer nog regnet,
Men också det tar slut.
Jag sörjer inget jag saknar,
Är glad för det jag har.
Är bara lycklig att jag lever,
Ja, att jag finns kvar.
Jag vet inte om jag lever imorgon och jag tänker inte leva mitt liv och ångra något jag inte gjorde.
